Jodå, det går över förväntan. Jag har börjat med en bok i SF Masterworks-serien- "Mockingbird" av Walter Tevis. Tyckte att handlingen som den beskrevs verkade spännande.
-
På biblioteket brukade man förut ha en särskild hylla för just Science fiction- men den finns inte längre. Jag undrar om det bara är så på "mitt" bibliotek? Science Fiction-böckerna står bland "vanlig" skönlitteratur. Däremot finns en speciell hylla för "fantasy" .
13 kommentarer:
Det där med gränsöverskridande läsning lät väldigt läckert! Jag undrar om inte det är en genre som mer och mer sorteras in bland skönlitteratur. Jag vet egentligen inte alls utan gissar bara hejvilt. "mitt" bibliotek har inte någon sådan kategori, men så är det ett väldigt litet bibliotek så det finns kanske inte så mycket utrymme för sådant. Måste kolla någon gång hur det ser ut på det stora biblioteket i den stora staden.
Åh, vad kul! Ser fram emot att höra vad du tycker. Science fiction tror jag är lite mer "rumsrent" än fantasy eftersom det finns "lite finare författare" som Bradbury, Orwell, Atwood, etc som har skrivit i genren.
I dessa tyskfokuserade tider har jag, bara för att virra till det, hittat till ett nytt spännande förlag http://aspektforlag.se/, som ger ut tjeckisk litteratur!
Skulle tro att du känner till det redan annars gör du det nu! :-)
Titti: Jo, det är nog så att det sorteras in bland skönlitteraturen.
Polletten börjar ramla ner hos mig... och jag undrar förstås när det ändrades (för det var väldigt länge sedan jag tittade på just SF- hyllan)
Sara: Jo, det känns spännande. Och- då förstår jag. Jag noterar också att det måste vara svårt att dra gränsen mellan SF och dystopi. Var går den egentligen.
Violen: Virra på bara :-) jag kände inte till förlaget så tack ska du ha- jag ska genast kolla!!
Ingrid - Jag vet inte om det går att dra någon sådan gräns. Det känns snarare som som dystopier är en subgrenre till science fiction ... Men det är alltid så svårt med genrer.
Till exempel vet jag inte om Philip Roth skulle kalla "The Plot Against America" för science fiction. Men det är en science fiction-roman, menar många (inklusive jag) eftersom han gör en alternativ historieskrivning. Philip K. Dick "grundade" den specifika subgenren till sf med "The Man in the High Castle".
Så. Nu ska jag sluta nörda mig. :)
Sara: nörderi- nej det tycker jag verkligen inte. Jag är nyfiken och du ger så bra svar. Philip Roths bok har jag i hyllan (väntar på läsning) och även Philip K. Dicks- Jag ska kolla lite på "nätet" vad gäller "vad innefattas i science fiction"- Dystopi är faktiskt också ett ganska nytt begrepp för mig - när jag var ung (en gång för längesen) kallades dessa böcker helt enkelt för "framtidsskildringar". Science fiction har alltid fått mig att tänka på rymden och robotar- men jag har fattat att detta är väldigt snävt uppfattat- och jag är glad att jag provar på denna (för mig) nya genre.
Ordet Dystopi har på senare tid blivit ett sätt att slippa kalla böcker för science fiction.
Men det finns en dystopitradition utanför genren med "1984" och de dära.
Inom sf-genren är man numera ofta kririsk till den dystopiska undergenren. Och försöker skildra framtiden som annorlunda snarare än bättre eller sämre.
Sara: "Mannen i det höga slottet" var långt ifrån den första alternate history eller ukronin.
Petter: Hm- mycket att lära här för mig ser jag. Tips på bok som skriver om framtiden utan att göra den vedervärdig/fantastisk?
Petter - Inser att mitt inlägg blev lite rörigt där med alt. historia. Tänkte på egentligen på subsubgenren med att nazisterna har vunnit kriget ...
Charles Harness "Rosen" (bland annat om framtida balett) och Alfred Besters "The Stars my destination" är två tidiga exempel.
Många författare blandar utopi och dystopi som Johanna Russ i "Honmänniskan".
Cyberpunken på 80-talet med William Gibson och Bruce Sterling är ett annat exempel.
Mer samtida är Robert Reed med "Marrow" och John Clute med "Appleseed".
De två senare utspelar sej på rymdskepp. Science fiction kan fortfarande handla också om rymden och robotar.
Sara: När det gäller böcker där axelmakterna vinner 2:a världskriget är P.K. Dicks roman en tidig klassiker (den allra första lär dock ha kommit redan i början av 40-talet - men den nämns nog aldrig någon annanstans än i historiska översikter över ukronin).
Petter och Sara: tack för alla kommentarer- jag har så mycket att lära!
Petter - Intressant!
Skicka en kommentar