Stora vita snöflingor singlade ner över Louisianas skulpturpark igår. Den svenska kusten doldes bakom ett dis och bildade en vacker kuliss till den stora utställningen som visades inne i muséets stora salar. En mäktig upplevelse var det att vandra runt bland de olika bilderna och tolkningarna av vår närmsta himlakropp. Louisianas månutställning täcker det mesta i ämnet och här går man från forntid till framtidsscenarier och fantasin sätter verkligen inga gränser. Det sista rummet är en plats för stilla kontemplation med hjälp av Öresunds blåa vatten och utvalda dikter om månen. Så vackert.
Det er så stor en ensomhed i dette guld.
Naetternes måne er ikke den måne
Adam så. De lange sekler
af menneskelig nattevågen har fyldt den
med gammel sorg. Se på den. Den er dit spejl.
Jorge Luis Borges ( översättning Peter Poulsen. Från Digte 1923-1995; Gyldendals förlag).
2 kommentarer:
Din beskrivning av Louisiana väcker så många minnen. Varje sommar njöt vi av detta vackra hus, ett konstverk i sig, på väg mot Tyskland i 36 års tid. Många stora namn och fantastisk konst virvlar förbi i minnernas värld. För det är bara dem kvar på ålderns resa. Tack att du påminner mig om allt det vackra.
R: Tack för din kommentar. Jag har själv mycket speciella minnen från Louisiana - från de första åren av detta fantastiska museum - men då satt jag stadigt parkerad i ” barnrummet” och det var mina föräldrar som njöt av de vackra utställningsföremålen. En underbar plats - sannerligen.
Skicka en kommentar