Solrosorna blommar framför kärnkraftverket i Cruas (fotot lånat från Wikipedia). Ardèches kuperade landskap bildar bakgrund och livet förflyter stilla i den lilla byn. Människan vänjer sig och baksidan har en framsida - de där pengarna som flyter in och ger orten ett stort antal arbetstillfällen, bibliotek, sporthall, turistbyrå och mycket annat. Solrosorna minner dock om en annan tid, en tid som var lugnare och kanske mera " i fas".
I Cruas välsorterade médiathèque hittade jag mängder av läsinspiration och nu har en del av denna blivit betydligt mera konkret - på läsbordet ligger en liten volym som handlar om träd "L'arbre philosophe" av Luciano Melis. Det är en samling med aforismer, romanutdrag och poesi som handlar om just träd och deras betydelse för oss människor.
'Les tilleuls sont fleuris, l'air frais qui les balance
S'embaume miellé dans le calme matin,
Un long bourdonnement vibre dans le silence
Comme un frôlement doux fait d'ailes de satin.' --- (Jean d'Arvor från dikten Les Tilleuls en fleurs - blommande lindar)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar