Paul Fussell har skrivit en bok om hur det var att resa innan resandet blev "charteriserat" och utslätat till något väldigt kommersiellt och ytligt. "Abroad" är samtidigt en hyllning till de kanske sista brittiska författare som gjorde resandet till en skön konst - mellankrigstidens resenärer och skribenter. Här möter läsaren Wilfred Owen, D H Lawrence, Graham Greene och Wystan Hugh Auden- för att nämna bara några få namn i den här intressanta lilla antologin på drygt två hundra sidor.
Into my heart an air that kills
From yon far country blows:
What are those blue remembered hills,
What spies, what farms are those?
That is the land of lost content,
I see it shining plain,
The happy highways where I went
And cannot come again.
Från A E Housmans "A Shropshire Lad"
2 kommentarer:
Det låter som intressanta verk, båda två! Jag hoppas på att höra mer om den vita boken. Vad gäller resande innan det blev så lätt - jag vill ju inte låta som en missunnsam elitist, men det är fascinerande att läsa berättelser om när resandet inte alltid kunde ses som avkoppling från ett stressande vardagsliv, utan kunde vara strapatsrikt i sig självt.
Jenny: Jag tror att jag kommer att tycka mycket om den vita boken. Vad gäller resande kan jag bara instämma i det du skriver. Jag har svårt att förstå charterresandets tjusning. Att resa ska vara att läsa, lära och upptäcka. Numera känner jag mig lite för gammal för de större strapatserna men jag var ung en gång.... ( fast det var förstås på 1900-talet så inte precis att jämföra med Mary Kingsley och hennes tid. ( För att ta ett exempel.)
Skicka en kommentar