Cádiz är en av Spaniens äldsta städer och grundad av fenicierna cirka ett tusen år före Kristus. I oktober år 1846 for Alexandre Dumas dit för att närvara vid ett bröllop och resan fortsatte sedan vidare till Algeriet. Om sina intryck och upplevelser skrev han i boken "Cadix la blanche". Det var de vita husen, solskenet och det blå havet som berörde Dumas mest. Havet var azurblått och himlen likaså. Cádiz är solens mest älskade barn, skrev författaren. Här kunde man uppleva "de vitaste kärleksnätter, havsmättad luft och överallt blått hav och blå himmel". För övrigt var Dumas inte särskilt imponerad. Katedralen är ful, skrev han, och det fanns inga palats, inga monument och inga muséer.
3 kommentarer:
(blir lite förvirrad för far och son heter lika)
Vilket sammanträffande! Just igår läste jag en artikel i Ny Teknik om Cadiz och dess historia. Jag blev mycket intresserad av att besöka staden, och ännu mer nu efter vad du skrev.
Hannele: Här är det Dumas père (den äldre).
Jenny: Så trevligt! Jag har också lust att resa till Cádiz. Något med den staden känns väldigt lockande.
Skicka en kommentar