Från bokhyllan tog jag ner ett gulnat och slitet exemplar av Alf Ahlbergs "Minnen och meditationer" utkommen år 1942 och mitt under brinnande krig. Jag tror att man behövde läsa en sådan bok just då. På sista sidan hittar jag Ahlbergs kanske mest kända dikt (han skrev även poesi). Här sluraderna.
" I dagens hetta ofta kall jag gick
och otacksam bland jordelivets under,
skänk mig , o liv, än några korta stunder
att se dem åter med förundrad blick
och låt mig än, när år och dagar fara
mot isig rymd, där mörkret bidar kallt,
få tacksamt minnas, att jag fått vara
ett stoftgrand i en människas gestalt."
Jag kommer att få anledning att återkomma till Alf Ahlbergs författarskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar