Om tiden (bland annat) nu medger det, förstås. Jag talar om Philip Roth (förvisso skriver han inte poesi men väl så god prosa). Nobelpris i all ära men läsandet går vidare och jag har börjat ett mindre djupdyk bland Philip Roths böcker (han har varit mycket produktiv så att tala om "stort djupdyk" kommer inte på fråga för mig- jag får välja bland det som finns på biblioteket och i mina egna hyllor.
Jag har läst "Nemesis" (som kom ut på originalspråket år 2010 - den svenska översättningen kom först fem år senare. )
Året är 1944 och invasionen i Normandie har börjat- de flesta unga män har tagit värvning men Bucky Cantor är mycket närsynt och har därför blivit ratad. Han arbetar som fritidsledare och han är duktig, rejäl och mycket populär bland de unga såväl som de äldre. Han har en perfekt flickvän från en perfekt familj och allt verkar gå honom väl i händer- några poliofall i en förstad till Newark (där det mesta av handlingen utspelar sig) oroar honom inte särskilt- men så kryper sjukdomen närmare och även Buckys stadsdel drabbas och den drabbas svårt. Många unga pojkar dör och så övertalas Bucky att lämna sin plats för att söka en fristad i Pennsylvania hos flickvännen Marcia.
Men... så slår sjukdomen till igen och i Buckys närhet. Vad orsakar detta onda och vem har skulden? Vad tänker Gud i sin himmel om allt som sker på jorden och vad spelar han för roll i det hela? Bucky plågas och våndas och allt slutar i sorg och egentligen stor tragik.
Philip Roth skildrar Bucky med stor psykologisk finess och med många intressanta frågeställningar och "Nemesis" är en bok som stannar kvar långt efter det att man lagt den åt sidan. Det oförutseddas tyranni kan också spädas på med det egna tyranniet- det tyranni som riktas mot den egna själen.
Näst på tur är Philip Roths "Indignation".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar