John Banville är en irländsk författare (f.1945), född och uppväxt i Wexford men precis lika förtrogen med Dublin och det är just Dublin som hans senaste bok handlar om- det Dublin som mötte honom som ung. "Time Pieces" är en memoarbok och den är illustrerad med vackra foton.
Let us say, the present is where we live, while the past is where we dream. Yet if it is a dream, it is substantial, and sustaining. The past buoys us up, a tethered and ever-expanding hot-air balloon.
And yet, I ask again, what is it? What transmutation must the present go through in order to become the past? Time’s alchemy works in a bright abyss.
Citatet är hämtat från just "Time Pieces" och jag längtar att få läsa. Dublin var under en period mitt hem - och det Dublin jag tänker på hamnar alltid mitt i 1970-talet. Den staden kommer aldrig tillbaka men den svävar precis som den där ballongen - högt där uppe och fjättrad vid den person som jag en gång var (och väl fortfarande är om än i äldre version). De platser jag var bekant med har ändrats eller försvunnit, de personer jag kände har många av dem lämnat detta jordiska men några finns ännu kvar. John Banvilles Dublin kommer jag kanske att känna igen även om jag inte har tillbringat tillnärmelsevis lika lång tid där som han har gjort.
John Banvilles roman "Havet" finns i svensk översättning och den har jag skrivit om här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar