Det är Albrecht Dürer (1471-1528) som står för detaljrikedomen i den här tavlan. Den utsökta akvarellen avbildar inte mindre än nio olika gräsarter. Bilden av gräsen är en av många vackra illustrationer i Nina Burtons bok "Gutenberggalaxens nova".
En bok som denna ger upphov till mera läsning och tack och lov finns en omfattande litteraturhänvisning - den kommer jag att gå igenom mycket noga.
Erasmus grav i Basel (Münsterkatedralen) fotot är lånat.
Nina Burton skriver nu inte alls bara om Erasmus även om han är bokens röda tråd. På sidorna trängs även konstnärer, boktryckare, den tidens läkare (Paracelsus var en något annorlunda bekantskap, måste jag säga) och många andra kända personligheter som satte sin prägel på denna brytningstid i Europas historia.
Så här avslutar Nina Burton sin lärorika, inspirerande och alls icke svårlästa bok:
När jag kom ut ur katedralen var marken pudrad med nysnö. Jag stod en stund och såg på allt det väntande vita. Framför mig hade några duvor lämnat en skrift av fågelfötter och en fjäder, som jag tog upp. Den hade både en mjuk ändpunkt och en skarp. Någon gåspenna var det inte, men den dög för det samtal som skulle fortsättas. En vingpennas lätta flykt kan bära långt, passera gränser och ge ett friare perspektiv.
Nu kunde jag äntligen gå vidare. Jag hade fått ett hum om hur allting blev. Historien började med en bok, men den slutade inte med en grav. Nej, den slutade inte alls.
3 kommentarer:
den här ska jag önska mig i julklapp. är mycket förtjust i Den nya kvinnostaden
Mrs C: Den gillar jag också - och Flodernas bok.
Avslutningen av Nina Burton's bok låter verkligen himlabra. I Tyskland fanns många radioprogrammer om Erasmus jag hörde, men om en bok slutar så här måste det vara underbart!
Jag läsde just nu efter din inlägg en recension av Nina Burtons "Flodernas bok" (Göteborgs posten). Där fanns ett citat: ”Tre miles i timmen är lagom, annars störs friden av motorljudet”, berättar en man i boken.
Det påminnde mig om en annan bok. Jag läsde Walter Helmut Fritz (han dog 2010), "Bevor uns Hören und sehen vergeht", det är en bok om Heidelberg 1946 och finns tyvärr inte på svenska. Författaren skriver om människor i min älskade Heidelberg precis efter kriget, hur är livet, förhoppningar, man förälskade sig snabbare, efter kriget...
I Fritz' bok kommer huvudpersonen till Heidelberg med tåget, och hyresvärdinna berätter omedelbart om en väninna som vill åka till Indien efter 6 år Nazi-krig. Med taxi! "Att flyga kommer inte på fråga, darför att man kan inte se någonting. Jag vill se allting på vägen."Så handlar båda citater, i Nina Burtons bok och i " Fritz, om långsamheten.
Det verkar så som om Nina Burton finns inte på tyska, och Walter Helmut Fritz finns inte på svenska. Synd.
Skicka en kommentar