På Glasnevin Cemetary i Dublin har mer än en miljon människor fått sin sista vila. I Enrique Vila-Matas roman "Dublinesque" kommer den att spela en tämligen stor roll.
Samuel Riba närmar sig sin 60-årsdag och han är desillusionerad över det mesta i sitt liv. Det bokförlag han drivit under många år har han tvingats att avveckla (han skyller det på att folk numera bara vill läsa om vampyrer och deras likar.) Hans fru Celia är på väg att bli buddist, hans åldriga föräldrar kräver hans så gott som ständiga uppmärksamhet och han saknar att inte kunna "supa till" med jämna mellanrum (han är numera nykter alkoholist). Kort sagt: tillvaron har blivit väldigt liten och tråkig för Riba. Han har börjat leva som en hikikomori.
Så fångas hans hjärna av en idé- han ska bege sig till Dublin på "Bloomsday" (16 juni) för att hålla ett begravningstal över den tryckta boken- Gutenbergs galax håller på att försvinna och vi är inne i den digitala världen. Riba gör sitt "English Leap" och reser så (med några vänner) till den irländska huvudstaden.
Läsande ung man (1898) Vilhelm Hammershöi
Boken är indelad i tre avsnitt maj, juni och juli. En sommar då mycket händer i Ribas liv. Vi rör oss mest i Dublin även om berättelsen inleds i Barcelona. "Dublinesque" är en långsam roman- den som gillar spänning och raffel göre sig icke besvär. Här måste man läsa i stillhet och fundera mellan raderna. Det hela rör sig på flera plan- det litterära framför allt (och här får man möta många kända författare: Joyce, Beckett, Philip Larkin, Brendan Behan....) men också den djupt mänskliga världen är närvarande- det handlar om att bli gammal och att lära sig möta en förändrad värld. (Det är möjligt att detta inte går att lära sig...)
Jag hade verkligt svårt att släppa den här boken- och det har jag fortfarande. Den är fylld av citat och hänvisningar och när man väl har läst vill man gärna slå upp och lära mera. Så handlar till exempel ett par sidor om Brendan Behan ("a drinker with a writing problem") och James Joyce och Samuel Beckett dyker upp på väldigt många ställen (oväntade som väntade).
"And finally the question of the future, of course. Dark.You have no future as the transsexual from the patisserie downstairs would say. The famous future includes the main theme, which turns out to be a not exactly unique theme: Riba and his Destiny .Riba and the destiny of the Gutenberg galaxy. Riba and the heroic urge. Riba and his suspicion of a few hours ago that he is being watched by someone that maybe wants to do some sort of experiment on him. Riba and the decline of literary publishing. Riba and the grand old whore of literature, already now out in the rain on the last pier."
Och kanske finns det en plats där levande och döda kan mötas? Så slutar boken - i dröm som kanske också kan vara verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar