Undertiteln är "De gränslösa drömmarnas år". Detta är en bok som jag kastade mig över med stor iver. "1968" är lite annorlunda i upplägget än Kurlanskys andra böcker (jag har nu läst en del av dem)- detta är mer en "faktabok med det vanliga konceptet". Inget ont i det men man måste nog ha ett intresse av ämnet från början- annars kan det lätt bli lite segt. Mitt eget intresse är minst sagt brinnande så jag har inga problem med att hålla ångan uppe och vända på bladen.
-
Det går i kronologisk ordning (och det tackar jag för)- och delas in i fyra stora huvudkapitel :Winter of our discontent (eller Vår Missnöjesvinter- det låter bättre på engelska)- Pragvåren- Sommarolympiaden och Nixons fall.
-
Boken inleds med ett antal citat som (de flesta av dem) kommer från aktörer av år 1968: " Vårt program bygger på övertygelsen att människan och mänskligheten inte bara kan lära sig något om världen utan även förändra den" (Alexander Dubcek).
-
Så här säger Kurlansky själv: "År 1968 är ett unikt år och det är osannolikt att det någonsin kommer att finnas ett liknande igen. "
-
Det kom att bli ett år av politiska mord (Martin Luther King och Robert Kennedy), och ett år av studentrevolter lite varstans men mest i Paris. Det var valår i USA och olympiad i Mexico. I Prag började förhoppningar om en "vår" växa fram.
-
De gränslösa drömmarna skulle dock visa sig vara mycket begränsade.
-
I juni mördades Bobby Kennedy och då gick luften ur den amerikanska valkampanjen (jag minns själv exakt vad jag gjorde och var jag var när nyheterna kom på radio). Den demokratiska nomineringsprocessen blev en fars- som riktigt urartade med partikonventet i Chicago. Företrädare för Youth International Party nominerade sin egen presidentkandidat- en gris. (Just det avsnittet i boken är faktiskt hejdlöst roligt att läsa- trots att det egentligen inte var roligt alls).
-
I augusti tågade ryska trupper in i Tjeckoslovakien och så tog drömmen om tövädret bakom järnridån slut.
-
I november valdes Richard Nixon till president. (Jag minns att jag tyckte att jordens undergång var nära - då kunde jag ju inte veta att han med tiden skulle följas av Ronald Reagan och senare också av George W Bush.)
-
Året slutade med Apollo 8- som kretsade runt månen och sedan återvände in i jordatmosfären. En färd till månen kom plötsligt bra mycket närmare.
-
Kurlansky avslutar boken: "Och därmed slutade året like Dantes resenär som till sist klättrar upp från helvetet och stirrar mot stjärnorna.
För att på nytt få se den ljusa världen
tog vi gemensamt denna dolda gångstig;
och utan att bekymra oss om vila,
han före och jag efter, steg vi uppåt
tills i ett litet runt hål jag blev varse
en del av himlens skönhet; genom detta
trädde vi ut, och återsåg dess stjärnor.
-
Dante:Helvetet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar