Inspirerad av Hermia tänker jag plocka fram Doktor Zjivago ur bokhyllan. Jag letar också i Grigory Ryzhakovs sammanställning "The Readers's Mini-Guide to New Russian Books" för där finns en hel del att fördjupa sig i.
Vassily Aksyonovs "Generations of Winter" till exempel. (Ännu inte översatt till svenska så vitt jag kan se). Enligt Ryzhakov är Aksyonovs roman ännu så gott som oupptäckt av läsare utanför hemlandet fastän den kanske är mera lättåtkomlig än Doktor Zjivago. Här hamnar man i Sovjetunionen mellan 1925 och 1945 genom att följa familjen Gradov. Temat är Stalins terror som framför allt slog hårt mot kulturlivets företrädare- och mellan 1941 och 1945 rasade som bekant dessutom ett stort och förödande krig. Människor försmäktade i Sibiriens fångläger och den totalitära regimen dödade och förtryckte med järnklädda stövlar.
Aksyonov (1932-2009) visste vad han skrev om. Båda hans föräldrar deporterades till Sibirien år 1937 och själv förlorade han så småningom sitt sovjetiska medborgarskap och tvingades emigrera (till USA). "Generations of Winter" publicerades år 1994.
2 kommentarer:
Jag läser fortfarande (på svenska) Mikhail Osorgin som du rekommenderade, han var mer offer av först Tsaren, senare Trotzki, (jag började "den tysta gatan" just nu, efter det skulle jag veta mer).
Aksyonovs mor, Evgenia Ginzburg, 18 år i Stalins Gulag, också skrev memoirer. Aksyonov själv kunde publicera i Sovjetunionen efter man var inte tyst längre om Stalins och andras regime.
1979 skrev Aksyonov, läser jag, med andra en "underground magazine", och det var inte längre som i Stalins tider att man dödade oppositioneller i Gulag, men oppositionen förtrycktes hela tiden också. Så vit jag vet hade han ingen problemer att åka utomlands, och efter en universitet i USA bjöd in honom stannade han i USA och fortsätte att skriva där.
Wiki svenska (jag hoppade jag kunde ha bättre informationer ibland än Wiki, i Tyskland är det oftast inte så bra som en lexikon) berättar att boken av Aksyonovs mor Ginzburg blev översättad på svenska: "Resa till avgrunden". Finns en film också, men säkert är boken väldigt läsvärd också.
"Generations of winter" är en TV-serie i Ryssland - det kom ut 2004.
För "Voltairianer och Voltairianerinna" fick han US-priset "Booker-pris - öppen Ryssland". Det är inte dåligt alls, men jag tror det vore också bra om vi hade en pris för "öppen Tyskland" eller "öppen USA", med böckerna som inte var berömd i vår länder. Som t.ex böcker om rasism i USA eller Nazister i Tyskland efter 1945. Det har vi inte. Och så bra det är att man vet tack till US-priset om ryska oppositioneller, så är det inte bra att - igen - vi tror vi är himlabra och "bara de" är elak och ond. Finns en lilla eftersmak, en dubbelmoral, men så är det idag. Det vore bra om vi hade en stor roman om alla förtryckelse, det skulle vara med Nazisterna, Stalin-tider, men så många terror-regimer också vi i västvärlden stödde och fortfarande stöttar (Saudi-Arabien idag, till exempel). Det är klart att 2050 kommer alla att tänke "war on terror" som är verkligen mer "terror on terror" har varit massmord... Men det tror majoriteten idag inte. Som i Ryssland 1925-53 och senare ibland också majoriteten var inte uppmerksamt, för att säga ingenting om Nazi-Tyskland.
Nu läser jag bland annat Osorgin, som jag beundrar, han aldrig förlorade sin livslust efter 2 ganska grymma försök att förstöra honom i Ryssland 1905 och omkring 1919. Men senare är jag väldigt nyfiken på Evgenia Ginzburg och skulle vijla säkert också läsa Ginzburgs son Aksyonov. Evgenya Ginzburg skrev 5 böcker i ryska, bara 2 finns på svenska och tyska.
Klemperer: Jag har beställt "Generations of Winter" men det kommer att ta ett par veckor innan jag får den i min hand. Det fria ordet är ständigt hotat - överallt. Därför känns det angeläget att skriva om och läsa böcker som belyser detta. Jag har inte läst "Resa till avgrunden" men det borde jag göra.
Skicka en kommentar