Jag börjar mitt nya läsår med lyrik och då med Clive James diktsamling "Sentenced to Life". Clive James (f. 1939) är författare, poet, kritiker och översättare (med mera) och år 2011 fick han som han då trodde sin dödsdom när han insjuknade i leukemi. Med hjälp av nya behandlingsmetoder överlevde han och så skrev han "Sentenced to Life".
De här dikterna är vackra, självutlämnande och fyllda av ånger. Aldrig är livet så svårt att lämna som när man vet att man har kort tid kvar att utnyttja det och aldrig är naturen så vacker som när den snart ska insvepas i de mörkaste av slöjor. Ingen människa går genom livet oskadd och ingen människa har undvikit att göra dumheter och stora misstag. Ångern känns extra svår när man ska lämna tillvaron för gott.
Jag tycker mycket om den här diktsamlingen för James visar så tydligt hur det är att vara människa och hur det är att minnas- gott som ont- med extra stark tydlighet.
Den mest berörande dikten är nog ändå den som har fått titeln Japanese Maple. Clive James dotter har köpt och planterat en japansk lönn och författaren vet att det lilla trädet kommer att finnas där i all sin prakt långt efter det att han är borta- och han gör sitt bästa för att leva så länge att han kan se de glödande höstfärgerna.
A final flood of colours will live on
As my mind dies,
Burned by my vision of a world that shone
So brightly at the last, and then was gone.
En recension i the Guardian finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar