Drottning Victoria levde länge och hennes äldste son Albert Edward fick vänta på sin tur. När det till slut blev han som steg upp på tronen var han ganska till åren kommen. Hans betydligt kortare regeringstid kallas (givetvis) för den Edwardianska och den har gjort stort avtryck i kultur och historia. Nu läser jag Priestleys trevliga bok om den här epoken och allt är kronologiskt och lätt att följa. Vackra illustrationer får man på köpet.
Kröningen fick skjutas upp ett antal veckor för Edward insjuknade i blindtarmsinflammation och måste opereras. I augusti (1902) kunde så äntligen det stora evenemanget äga rum och nog firade man alltid. På gatorna sjöng folkmassorna :
We'll be merry,
Drinking whisky, wine and sherry.
Let's all be merry.
On Coronation Day.
Margaret Macdonald var konstnär och formgivare- mest känd för sina arbeten i jugendstil. Hon förgyllde den edwardianska eran med sin konst. Vill man se fler av hennes arbeten bör man bege sig till Glasgow.
.
3 kommentarer:
den tjocke kungen... men mamma tyckte inte om sin son!
jag äger en bok som heter så:
http://hannelesbibliotek.blogspot.se/2013/03/den-tjocke-kungen.html
Hannele: Jag tror inte att Victoria var överdrivet förtjust i något av sina barn- hon var alltför upptagen av maken, Albert. Boken "Den tjocke kungen" ser så fin ut! Edward (som blev nr VII) hade det säkert inte särskilt roligt under uppväxten.
Skicka en kommentar