Vår i Illyrien

Jag ska inte orda så mycket om den här boken för jag tyckte att den var ganska seg och tråkig- "not my cup of tea"- men jag kan ändå ha viss förståelse för att den blev populär på sin tid (1930-talet) för som reseberättelse är den mera spännande, trots allt. Man färdas i sakta mak med icke särskilt snabba tåg och via båt- och den mesta delen av handlingen tilldrar sig i trakterna av Split (Spalato).

Medelålders gift kvinna (och konstnär) med tre vuxna barn tröttnar på sin man- flyr fältet och reser till Venedig först och sedan till Dalmatien (och Split). På resan möter hon yngre man och lite spänning uppstår. Ungefär så. Naturbeskrivningarna tycker jag dock är väldigt vackra och man kan verkligen leva sig in i landskapet som beskrivs som böljande och framför allt blomsterrikt.

Illyriernas hemvist - en gång i tiden.