Stol nummer fyra

Idag låg den i brevlådan- Lyrikvännen som denna gången har temat "Stad". Jag har inte hunnit läsa allt ännu men jag fastnar med en gång i Alexandra Borgs artikel om Sigfrid Siwertz. Jo, han är i det närmaste bortglömd idag- och detta trots sin enorma produktivitet.

Någon har gillat Siwertz i min familj för jag har hittat dussintalet titlar i bokhyllan. Tyvärr ingår inte diktsamlingen "Gatans drömmar" som Alexandra Borg ägnar många rader åt. (Den kom ut 1905).

Siwertz var född år 1882 och under några år på 1910-talet bodde han i Paris "läste Baudelaire, drack absint och levde bohemliv". Hans första stora succé blev "Mälarpirater" som kom ur 1911 - och den har jag skrivit lite om HÄR. Den brukade min far läsa högt ur (och jag misstänker att Siwertz-böckerna i mina hyllor var hans).

Alexandra Borg skriver att  "Gatans drömmar" är ett väldigt gott exempel på svensk fin-de-siècle-poesi och jag lockas att läsa....inte bara "Gatans drömmar" utan även någon av alla de andra volymer som finns inom räckhåll för mig. Kanske vore det på sin plats att lyfta fram Sigfrid Siwertz ur glömskans mörker? Jag tycker nog det. "Jonas och Draken" kan man få tag på via nätbokhandeln (till en inte alltför dyr penning).

"Jonas och draken är en roman om kärlek och kamp, arbete och utbrändhet. Först utkommen 1928 skildrar den mediesamhället på ett sätt som ännu inte överträffats i den svenska skönlitteraturen."

Och ja, Siwertz var en av de aderton och hans stol hade nummer fyra.