I veckans TLS (Times Literary Supplement) finns som vanligt flera mycket intressanta artiklar. (Vad gjorde jag utan detta uppdukade festmåltidsbord av bokrecensioner?) Redan på sidan tre fastnar jag för här handlar det om omläsning och rubriken är "We are different people when we read a book a second time- and we are often reading a different book". Nog är det så? Jag känner igen mycket av det här för jag hör till kategorin "omläsare". Ibland blir det bara några enstaka kapitel men ofta också hela boken. Jo, man lär sig något nytt av omläsning- om sig själv också.De här båda böckerna (som jag givetvis inte har läst- ännu) verkar ha lite olika upplägg men båda ger säkerligen både nya tankar och lust att återupptäcka (och upptäcka för inte alla böcker som det berättas om är sådana som jag har läst/känner till).
"On rereading" (som man kan provläsa några sidor ur på bl a Amazon.uk) är kanske en mera klassisk redogörelse för hur man upplever vissa böcker vid omläsning- författaren, Patricia Meyer Sparks, fokuserar på "lika-olika" i upplevelsehänseende medan Jonathan Yardley verkar "besöka glömda böcker - sådana som borde kommas ihåg (och sådana som kanske förtjänar att just glömmas). Spacks stil beskrivs som mera mediterande medan Yardleys är "no-nonsense empiricism".
Artikelförfattaren Bharat Tandon avslutar med dessa visdomsord:
" As we revisit the objects of our reading, like recognizable but weathered landmarks, there can be no full going back, because we are not exactly the same people we were; but the consolation of rereading is the knowledge that we are these different people in part because of what those books have made of us."
"Hear, hear to that", säger jag och tänker på Herakleitos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar