I dagens tidning (Sydsvenskan) skriver Per Svensson om Dick Harrisons senaste historiska roman (väldigt vad Harrison spottar ur sig böcker)- och det är en recension som jag länkar till här (bara för att den är både rolig/elak och välskriven).
-
Dessutom ser jag till min glädje en artikel om Amelie Posse och jag som just har läst ut Eva Strömberg Krantz fina biografi "En ande som hör jorden till" tycker att detta är så trevligt!! Jag instämmer verkligen i "vilken kvinna, vilken kvinna!"
5 kommentarer:
"Dum" och "korkad" var ju bättre beskrivningar om Svenssons recension än ordet "rolig". Recensionen var för dum för att kalla för "elak" tycker jag i alla fall!
Varför tror Svensson att Niding har NÅNTING med Harrisons karriär inom akademi att göra, ännu mindre en allegori? Och varför skulle Harrison vilja ha "associationerna till moderna terroristsekter" i en roman om 600-talets krigare?!!!
"The Erin"
Jag gillade Svenssons slutkläm och skrattade gott för mig själv när jag läste den igår! (Annars är ju Harrison känd för att verkligen spotta ur sig böcker. Han skriver tydligen lätt och ledigt på alla lediga stunder, t ex på tågresor.)
Itsbugart: Harrison har ju tidigare skrivit en allegori om det akademiska livet, så Svenssons koppling är väl inte så långsökt?
Jag vet ingenting om Posse, men om du lite senare hinner skriva mer om henne (jag noterade i det dimmiga inlägget ovan att du inte hinner nu), så skulle det vara intressant att veta mer!
Vixxtoria: Slutklämmen var precis vad jag skrattade mest åt också- och vad gäller Posse- jo, så snart jag orkar ska jag skriva några rader för jag blev verkligen intresserad av denna dam- jag tänker också läsa min mammas bok
" Kring kunskapens träd"- ser fram emot det.
Bara för att Dick Harrison har skrivit allegori tidigare betyder inte att han gör så nu. Jag kan inte förstå varför Svensson vill ta upp gamla gräl inom akademi och påtvinga dom på Harrisons aktions och äventyrsroman som tar plats långtifrån akademi. Är akademiker själv och kan säga att där finns ingen brist of “poison pens” inom universitets gränser men jag kan inte komma ihåg en enda fäktning med svärd! :-)
Itsbugart: Jag vill inte spekulera i om Harrison själv syftar till allegoriska kopplingar med romanen Niding (jag har inte läst den boken, och inte heller boken Förrädaren, skökan och självmördaren som är den tidigare skrivna allegorin. Däremot har jag läst många andra av Harrisons böcker, och uppskattat en del av dem enormt, och andra mindre så.) Att Per Svensson gör allegoriska tolkningar av Harrisons verk är väl å andra sidan inte särskilt konstigt - det görs ju med var och varannan roman? Man kan möjligen irriteras över _vad_ handlingen i en roman jämförs med, men knappast _att_ jämförelser görs.
Jag är för övrigt också akademiker och har vid det här laget tyvärr erfarenhet av det mesta inom den här världen. Inklusive allegorisk svärdsfäktning. :-)
Skicka en kommentar