Carl Sandburg (1878-1957)
Min far samlade på tidningsurklipp och hans samling blev med tiden mycket omfattande och berörde många olika ämnen. Litteratur var ett av dem och jag är idag mycket glad över kuverten med de gamla recensionerna och understreckarna. Dagens kultursidor är oftast inte värda namnet och jag kan längta tillbaka till den tid då man kunde läsa, för att ta ett exempel, Anna-Lenah Elgströms nekrolog över poeten och författaren Carl Sandburg, publicerad i Sydsvenska Dagbladet Snällposten måndagen den 24 juli 1967.
Sandburg blev nära 90 år gammal och hans röst nådde, som Anna-Lenah Elgström uttrycker det, varje vrå av det stora landet i väster men också andra delar av världen . Sandburg visade vad som var bäst i det som kallas amerikanskt demokratiskt väsen och ingen kunde som Sandburg beskriva kärlek till både människor och natur. Så här skriver han om en älskad, bortgången släkting.
"Hans död måste ha varit som en av de där präriesolnedgångarna, då den stora röda bollen sjunker så plötsligt bakom horisonten, att man tycker att det går alldeles för hastigt. Och ändå är skönhet och majestät det man främst förknippar med en sådan solnedgång."
Här ytterligare några Sandburg-citat.
"We may pull apart the petals of a rose or make chemical analysis of its perfume, but the
beauty of its form and odor is still a secret, locked in to where we have no keys"
"Poetry is the opening and closing of a door, leaving those who look through to guess about what is seen during a moment."
Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek
1 timme sedan
3 kommentarer:
intressant samling! Göteborgs-Posten har bra skribenter, bland annat Nobelpristagare
trevligt för din far att hans samling glädjer dej!
Hannele: Det är något alldeles speciellt med att gå igenom gamla tidningsklipp. En resa bakåt i tiden och så vaknar minnena.
Skicka en kommentar