En dansk Don Quijote

Mina nedslag på olika öar har lämnat efter sig en lång läslista. Överst på den har jag placerat Peder Paars av Ludvig Holberg (1684-1754). Peder Paars är ett versepos och kanske ingenting man sveper igenom på en timme men boken lockar mig väldigt. Man skulle faktiskt kunna säga att Ludvig Holberg fick sitt genombrott som författare tack vare den lilla ön Anholt för det är nämligen där den större delen av handlingen i Peder Paars utspelar sig.

År 1719 började en satirisk-humoristisk bok att spridas i Danmark. Hos en del väckte den stor ilska men hos andra blev verserna till stor förnöjelse och säkert fördes det många diskussioner lite varstans i ö-riket.

" Jeg synger om en helt, den store Peder Pårs
der tog en rejse for fra Kalundborg til Års"

Allt är diktat på alexandriner och det är en slags hjältesaga men mer i stil med Don Quijote än med Odysséen. Skeppet med Peder Pårs och hans vapendragare Peder Ruus strandar på Anholt och där får de uppleva allehanda äventyr med en hel del obehagliga inslag.

Frederik Rostgård var "højesteretsjustiarius" och dessutom var han ägare till Anholt och han surnade till rejält när han läste om alla otrevligheter som hade ägt rum på hans ö. Han författade genast en klagoskrift till kungen (Frederik IV) och begärde att skriften "efter lovens pagina 370 til autors beskaemmelse af bødlen opbraendes" men Rostgårds yrkande avslogs. Kungen och hans kansli var inte totalt humorbefriade och Holberg satt säker i sin universitetskarriär. Nu hade han dessutom fått vind i seglen som författare.

De flesta av Holbergs böcker har (givetvis) blivit översatta till svenska men många av dessa översättningar är gamla. Peder Pårs läser man därför bäst på originalspråket.

På min läslista har jag också placerat " Holberg i Norden"- om Ludvig  Holbergs författarskap och dess kulturhistoriska betydelse- utgiven av Centrum för Danmarksstudier. Makadam förlag 2004.