Julklapparnas tid är egentligen förbi för min del men en bok eller två (eller fler) uppskattas alltid. Jag blev mycket glad att få ett hårt paket med Lars Gustafssons sista diktsamling " Etyder för en gammal skrivmaskin". Jag har som hastigast haft boken hemma tidigare men då var den ett bibliotekslån och det kändes tomt och trist när jag lämnat den tillbaka.
I natt rasar stormen Urd här (och hoppas att den inte följs av Verdandi och Skuld) - rutorna skallrar och jag kan höra hur grannens soptunnor skramlar runt på vägen - det ylar och det tjuter. Då känns det bra att kunna läsa en eller ett par av Lars Gustafssons versrader. Jag tycker inte om att dissekera dikter så det tänker jag avstå från - poesi ska tala för sig själv. "Etyder för en gammal skrivmaskin" skrevs mot slutet av en lång levnad och jag sjunker ner i en annan människas minnen och tankar - när man har med råge överskridit livets middagshöjd får minnena med åren en allt större dignitet.
Jag skulle kunna välja nästan vilken dikt som helst i samlingen att citera några rader från men här i alla fall något lite från Under ett gammalt Norbergshus.
---- Björkar stod ljusa om våren
Ja någon gång måste de väl stå ljusa-
björkdjävlarna
Jag undrar
När man anländer till Helvetet
hur vet man att det verkligen är till Helvetet man har kommit?
Och inte bara ett hörn
av det vanliga?
4 kommentarer:
vilken trevlig bok, möblerna på balkongen flög runt i natt.
så bra! den där diktsamlingen ska jag också läsa. god fortsättning på julen!
Hannele: Urd har gett mig en hel del extra arbete.
Mrs C: En verkligt fin julklapp som varar mycket länge.
Skicka en kommentar