Om "Sleeping Beauty" var lite av en besvikelse så uppvägs det med råge av "The Wedding Group". Den här romanen är från 1968 och verkligen mycket läsvärd. Det handlar om bindningar. (Bokomslaget beskriver innehållet mycket väl).
Cressida (eller Cressy som hon kallas för) växer upp i vad som skulle kunna kallas för ett kollektiv- det är en värld av kvinnor (alla släkt med varandra) men över allt styr hennes totalt egocentriske morfar, Harry Bretton "Harry the patriarch" (han är konstnär). Cressy känner sig instängd och revolterar mot allt- mot sättet att leva, mot religionen (i kollektivet är man alla katoliker och man håller sig med "egen" präst"- fader Daughtry.)
Revolterandet tar Cressy till ett lågavlönat arbete i en antikvitetsaffär- och hon får också hyra ett rum där, på vinden. In i handlingen träder journalisten David som är ensamstående och "hemmason"- hos modern Midge, en halvalkoholiserad, frånskild dam som väl är i 50-60-årsåldern.
David och Cressy blir ett par- vilket deras respektive familjer inte uppskattar alls.
Porträttet av Midge är en fin studie i psykologi- och tala om manipulativ kvinna- (men sådana finns det tyvärr en hel del av). Här har vi modern som inte vill släppa sin son- han är allt hon lever för - Midge har nämligen inga som helst andra intressen och hennes dagar går väldigt långsamt. Hon knyter sonen till sig på ett slugt och mycket utstuderat sätt. Hon manipulerar även stackars försvarslösa Cressy. Det är lite som "welcome in, said the spider to the fly" över det hela.
"Midge tried to pass the time. There was no cooking to do, no meals to plan. She lunched on bread and cheese and gin-and-French, and supped off shop cakes and sherry. She cut off dead roses, and hoped for a last crop later on, she made new curtains for David's bedroom, and went to London several times about her winter clothes. It was all work for the future."
Midge ser till att David och Cressy bosätter sig alldeles i närheten- hon gör sig "oumbärlig" och klänger sig fast med alla medel. Av Cressys rebelliska sida finns inget kvar när boken går mot sitt slut- hon har blivit helt kväst. Flugan har fladdrat rakt in i nätet.
Så här skrev författarinnan Elizabeth Bowen till Elizabeth Taylor när hon hade läst "The Wedding Group"
Dear Elizabeth,
Thank you twice over for The Wedding Group- for giving it to me, and for the pleasure, pleasure in depth, it has given to me. I have just finished reading it for the second time: no sooner had I come to the last page than I went straight back again to the first. And now having come to the last page I'm not sure I shan't be starting over again. The book obsesses me, all yours do, but this one, I think most of all.---
juligt à la Jeanette Winterson ❤️
3 timmar sedan
2 kommentarer:
fint med de gamla omslage
Hannele: De är så vackra och de lockar verkligen till läsning!
Skicka en kommentar