Ganska oväntat dyker hon upp i min bok- under bokstaven B- (så klart)- Christina (eller som hon troligen hette -Anna Banér. Hon föddes 1585 på familjegodset Djursholm- hennes far var riksrådet Gustaf Axelsson Banér och hennes mor Christina Sture.
Christina (Anna) representeras av ett brev som skrevs till en yngre syster (Märta) för att berätta hur det gick till när fadern Gustaf Banér gick döden till mötes i Linköping år 1600. Brevet antas vara skrivet år 1618 och Märta hade fram till dess blivit förskonad från alla detaljer kring faderns avrättning i Linköpings blodbad.
Det är ett långt och hjärtskärande brev : "När allt detta var förrättat, bjöd han min arma moder godnatt, tog henne i famn, och skedde det med sådana ynkliga ord och klagan, som jag icke kan minnas rätta ordaformen på. Men alla de i rummet voro gräto däröver, både vänner och fiender."--- "Och så gingo de ifrån oss med helbrägda lemmar, och sågos aldrig mer i detta livet. Och följde dem ett stort ogudaktigt följe, och så slogs slottsporten strax till."
Sten Selander kommenterar att det här brevet har tillskrivits Sigrid Banér (ytterligare en syster) men det anser han inte kunna hålla streck, för Sigrid var bara åtta år gammal då fadern avrättades och kan i rimlighetens namn inte då haft tillräckligt med iakttagelseförmåga för att författa ett sådant brev.
Själv tycker jag det är mycket fint att det här brevet fått ingå i den levande litteraturen.
2 kommentarer:
Hej!
Vilken vacker bild du hade på bloggen!
Ramona: Tack ska du ha. Nu blev jag glad!
Skicka en kommentar