Det handskrivna brevet är på utdöende. Desto viktigare då att vårda det som finns kvar av denna numera så sällsynta konstform. Jag är mycket glad över att ha haft äldre släktingar som inte kastat utan sparat. Det göms en hel del i mina ” brevlådor”. Till kvällslektyr har jag nu Klara Johansons ” Brev” ett urval epistlar som löper genom ett författar - och kritikerliv. Åh, vilken stilist hon var, K.J. - många är adressaterna och speciellt fastnar jag för breven till ” kära Klou” , Emilia Fogelklou - det är två diametralt motsatta personligheter som ändå kan mötas i det skrivna ordet. Klara Johanson skrev ofta från sitt ” bokrum” en oas i den lägenhet hon under så många år delade med ” Choice”. I bokrummet var det tyst och stilla och den yttre världens larm och buller kunde stängas ute.
” Böckerna är mitt instrument som jag spelar mina egna stycken på. De kan också förliknas vid språngbrädan från vilken jag kastar mig ut i havet- simma kan jag gudskelov i de böljorna.”
( ur brev till Sigrid Fridman 25.3 1925).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar