Månadens LIRE har en stor sektion ägnad åt mat, det vill säga författarinspirerad sådan. Nu är jag själv inte så där överdrivet intresserad av ämnet men visst kan det vara avkopplande att läsa om de maträtter som de stora skribenterna verkar ha ägnat en del tid åt i sina böcker.
Man börjar med Rabelais och hans Pantagruel - men här blir det jättelika proportioner (och portioner) och mest uppräkningar av allt man kan sätta i sig om man har tillräckligt med resurser. (Både kroppsligt och pengamässigt). Jag hoppar raskt över till den mera sansade smaken och hamnar i avsnittet om George Sand.
George Sand var duktig på att laga mat och mest verkar hon ha älskat sötsaker- rubriken till artikeln om henne är "George Sand et ses confitures" . Det handlar alltså om syltetöj som man säger på danska och Sand tyckte att det där med att koka sylt var precis lika seriöst som att skriva böcker. George Sand tecknade noga ner sina recept och det blev ett "häfte" på över 800 sidor till slut.
Givetvis finns det ett stycke om Karen Blixens mästerverk "Babettes gästabud"- som handlar om en storslagen middag - en fest för livet. Den berättelsen kan även en icke-gourmand njuta av.
Med i mat/författarkavalkaden finns också Victor Hugo (som skonade ankorna till den tilltänkta middagen efter dotterns böner för deras liv), Colette med sina färsfyllda auberginer, Roald Dahl (choklad så klart) och så kommissarie Maigret som var mycket förtjust i kalvfrikassé.
2 kommentarer:
sånt är kul, har kokbok över Joyces mat, menar Blooms
Hannele: Jag tror att ämnet är mycket populärt mat är ju i allra högsta grad kultur (även om jag själv inte har vett att uppskatta det som matbordet har att erbjuda).
Skicka en kommentar