och det tackar jag för. Ett annat "utförsäljningsfynd" som till slut hamnade på mitt läsbord blev Donna Leons essaysamling My Venice and Other Essays från 2013. Donna Leon är mest känd för sina deckare (förlagda till Venedig och som jag inte har läst och förmodligen inte heller kommer att läsa då just deckare inte är min favoritlektyr).Essayerna däremot lockade mig direkt och även om de ser ut att vara korta och kanske ibland lite väl "rappa" så är jag övertygad om att Donna Leon skriver med vass penna och med intressanta iakttagelser.
De flesta av essayerna handlar på något sätt om Venedig men här finns annat också- eftersom Donna Leon är en stor djurälskare kan man hitta en hel del om våra fyrbenta vänner (som exempelvis mullvadar, grävlingar och möss och så givetvis den egna hunden Blitz.) Hemlandet (USA) får sig ett par kängor och här kritiseras överviktiga landsmän, president Bush och en del annat. I en annan essay vågar Donna Leon sig på att skriva under rubriken "No Tears for Lady Di".och jag antar att hon inte hörde till den skara som satt gråtande framför TV:n den där dagen i september år 1997 då Lady Di's begravning ägde rum.
Jag ser att man kan få tips hur man ska behandla personer som inte plockar upp efter sina hundar (i en essay som heter- kort och koncist "Shit").
Jag ser fram emot trevlig helgläsning!
4 kommentarer:
Det var intressant att höra om den här essäsamlingen! Jag kände ju också bara till Donna Leon som deckarförfattare.
Jenny: Jag blev glatt överraskad när jag såg den här essäsamlingen. Hon är " en skrap dame" , Donna Leon. Jag gillar sådana.
jag skulle kunna tänka mig att läsa denna. har hon inget att säga om folk som cyklar på trottoarena?
Mrs C: Just det ämnet tar hon inte upp :-) men annars finns det en hel del annat av "irritations" som man kan läsa om.
Skicka en kommentar