tisdag 22 juli 2014

En Pymsk sommar



Det har blivit (precis som jag önskade och planerade) en sommar som har gått väldigt mycket i Barbara Pyms regi. De flesta av hennes romaner har jag läst (och underhållits av också - i allra högsta grad). Högst upp på min favoritlista kommer förstås den svartaste av Barbara Pyms böcker: Höstlig kvartett. En berättelse om åldrande och ensamhet och ett mästerverk som sannerligen borde ges ut på nytt.

Så fortsätter jag att inspireras av Pym. En av hennes favoritböcker var Aldous Huxleys debutroman "Crome Yellow" (Kromgult) och den har jag just nu på mitt läsbord. Det var betydligt lättare att få tag på den engelska originalversionen för den svenska översättningen är ordentligt utgallrad från våra bibliotek.

Huxley är en intressant författare och han har skrivit bra mycket mer än "Brave New World". Essayer, romaner, noveller, biografier och skådespel. Nog minns många filmatiseringen av hans "Djävlarna i Loudun"? (Den filmen blev först totalförbjuden här i Sverige och när den sedan faktiskt visades så köade givetvis folk. Jag minns att jag nästan kröp på golvet på den där biografen i Stockholm för det var vidriga scener (tortyr) som spelades upp på duken.

 
Då är det kanske trevligare att kika lite på den enda barnbok som Huxley författade (och som också den finns i svensk översättning (Kråkorna i Päronvik)). Här handlar det om en elak och glupsk skallerorm som så småningom blir överlistad av herr och fru Kråka.
 

3 kommentarer:

♥ Hanneles bokparadis sa...

låter som en utmärkt sommar!

Den luttrade bibliotekarien sa...

Barbara Pym - det måste vara minst 30 år sedan jag läste hennes böcker. Jag kommer ihåg att jag tyckte hennes böcker var en trevlig bekantskap och läste flera stycken på raken. Får väl erkänna att jag inte riktigt kan komma ihåg vilka jag läste men jag vet att en av dem var "Höstlig kvartett".

Ingrid sa...

Hannele: Mycket trevlig måste jag säga!

Den luttrade bibliotekarien: 70-talet var högsäsong för Barbara Pyms böcker, tror jag och jag vill minnas att jag läste Höstlig kvartett för första gången då. Jag konstaterar att Pyms böcker verkligen tål omläsning (även om jag inte läste dem alla på den tiden).