Orden i rubriken tillskrivs den grekiske filosofen Herakleitos och så tänkte jag när jag läste Stefan Zweigs novell "Journey into the Past" som har getts ut i översättning av flera engelskspråkiga förlag.
Det handlar om den ambitiöse men fattige Ludwig som får anställning (och bostad) hos en äldre och sjuklig "councillor". Från att från början starkt ha ogillat arrangemanget med att vara inneboende kommer Ludwig snart att trivas- mest för att hans arbetsgivare har en ung, attraktiv och mycket omtänksam hustru. Kärlek och passion uppstår men det hela kan inte fullbordas för Ludwig sänds iväg till Mexico på ett viktigt uppdrag. Så kommer kriget (första världskriget) emellan och de älskande skiljs åt- under nära tio år. Under tiden har Ludwig gift sig och skaffat familj i sitt nya hemland men nu reser han tillbaks till Tyskland för han längtar efter sin första stora kärlek. Frågan är - går den att återfå?
Kärlek är skör och passion ännu skörare och flyktigare. Människor förändras- åren sätter sina spår och ungdom flyr snabbt sin kos. "Journey into the Past" är en mycket vacker och sorglig berättelse om hur tider förändras och vi med dem.
Just den här novellen var länge "försvunnen"- Zweig skrev och filade på den under många år. Först år 1976 kom den ut på originalspråket. Tack vare framför allt Pushkin Press kan nu nya läsare glädjas åt denna berättarkonst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar