fredag 4 december 2009

Nobelpris- nobelalfabet bokstaven F


Anatole France blir mitt val i Lyrans utmaning. Jag kommer att tänka på "Le crime de Sylvestre Bonnard", en bok som vi fick läsa valda delar av när jag gick i gymnasiet- jag minns inte mycket av handlingen (tyvärr).
-
Motiveringen till Anatole Frances pris (år 1921) var: ... såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet, präglad av ädel stilkonst, av vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne.
-
France var hela 77 år gammal när han fick nobelpriset- Karlfeldt som då var Svenska Akademiens ständige sekreterare kallade honom "den siste store klassikern".
-
I min egen bokhylla finns "Drottning Gåsfot" och från skoltiden minns jag även "Crainquebille"- (den var tyvärr inte populär hos oss elever just då... vi var för unga för att uppskatta Anatole Frances författarskap). Jag citerar handlingen "Crainquebille är en kvick sanningssägare, Putois cynikern som punkterar allehanda mänskliga fördomar och vanföreställningar. Mot dem står hunden Ricquet som med sina funderingar om människorna ger ett humoristiskt hundperspektiv på de tvåbenta djuren". Jag är ganska säker på att jag skulle uppskatta "Crainquebille"mycket mera idag.
-
En nutida författare på "F" som förtjänar nobelpriset? Jag är som det så vackert heter på engelska "a history buff"- jag tycker att David Fromkin skriver både kunnigt och någorlunda lättläst- när det gäller faktaböcker är det nog så viktigt att göra ämnet tillgängligt (för den skull behöver man ju inte spotta ur sig en hel massa böcker à la Expressen/Aftonbladet... jag säger inte mer- så har jag ingenting sagt...). I min bokhylla har jag "A Peace to End All Peace"- jag har inte läst ut den (bara valda delar). Ämnet är mycket aktuellt, brännande minst sagt.

2 kommentarer:

Lyran sa...

Både France och Fromkin är helt okända kort för mig. Tur att jag har en del kvar :-D

Ingrid sa...

France ska jag själv börja ta itu med så småningom. Undrar just om jag ska våga mig på Crainquebille....