Nyfiken på: Kate Roberts- Brenhines ein llên

Fotot är lånat


 Lite så här tänker jag mig Wales och jag minns bilresor mellan ganska höga gröna berg med vita tussar. Tussarna var får och de var förmodligen vita för att det hade regnat så mycket på dem. Det var dimmigt i de där dalarna och det var bil/folktomt- öde och jag tänkte att "här skulle man kunna bo". Nu är Wales inte bara mina romantiska griller och gröna berg med vita får utan också, tyvärr, kolindustri och annan mineralbrytning. Det är ett fattigt land och med ofta mycket svåra levnadsvillkor.

Kate Roberts (1891-1985) som kallades för "Brenhines ein llên" (The Queen of our literature) skrev på sitt hemlands språk walesiska men många av hennes böcker har blivit översatta till engelska. Mest känd är hon för sina noveller men hon har författat romaner också.

"Feet in Chains" är den roman hon blivit mest berömd för och den har kommit ut i ny utgåva för inte så längesedan (originalet är från 1936). Huvudpersonen är Jane Gruffyd, en stark kvinna som uppfostrar sex barn under mycket fattiga förhållanden. Maken arbetar med skifferbrytning och det är inte lukrativt. Läsaren får följa familjen under fyrtio år i tiden med början i slutet av 1800-talet.

Den här författarinnan är jag rejält nyfiken på och jag kommer att beställa åtminstone någon av hennes böcker.

Kvinnor från Wales

En av mina väninnor har precis kommit hem från en längre tur till Wales (med bestigning av höga berg på programmet bland annat)-och jag fick inspiration och tillfälle att leta efter böcker med motiv från denna del av världen.

Norra delen av Wales blev tyvärr mest transportsträcka för mig under ett par år under 1970-talet men jag minns ändå den storslagna naturen som kantade vägarna vi brukade köra på. Dramatiska dalgångar med gräsklädda sluttningar - får kunde man se som små ulltussar lite här och var och det gällde att inte trycka gaspedalen i botten (vilket kanske inte hade haft så stor effekt på den rishög vi färdades i- en gammal VW (typ asfaltbubbla) med slitna däck och dålig styrinrättning) för vägarna var slingriga och det hade nog inte varit roligt att få ett får mitt på vindrutan.

Jag har hittat ännu ett walesiskt förlag Honno, det "styrs" av kvinnor och man har som mål att ge ut det bästa som skrivs/har skrivits i Wales. Och ja- av kvinnor, givetvis. Låter det inte spännande? Det tycker i alla fall jag. Klassikerna tänker jag titta lite extra på.

En walesisk "Angela's Ashes"

Jag börjar med en kanin (fotot är lånat från Wikipedia) för kaniner spelar en ganska stor roll i Trezza Azzopardis roman "The Hiding Place". Boken kom ut år 2000 och fick genast enormt med uppmärksamhet och den hamnade på Bookerprisets "korta lista"- en ovanlig prestation av en debuterande författare. (Jag tror att det var första gången ett debutverk kom med i slutstriden om detta pris).

Vy över Tiger Bay-området i Cardiff

Här är handlingen förlagd till Cardiff, närmare bestämt till stadsdelen Tiger Bay. Hit kommer den förhoppningsfulle immigranten Frank Gauci med fartyg från Malta en dag år 1947. Han hamnar ganska direkt i det maltesiska "gänget" och får arbete och bostad- han hittar också en fru (men hon kommer inte från Malta). Så kommer barnen (enbart döttrar till Franks stora besvikelse) i tät följd- sex flickor föds och försörjningsbördan är stor. Frank drabbas av speldjävulen och hemmet börjar att långsamt men säkert vittra sönder både rent materiellt och även psykiskt.

Hela den här sorgliga historien berättas av yngsta dottern, hon som fick heta Dolores (ett passande namn) och hon som drabbades hårt av en olycka som vanställde henne redan vid bara några veckors ålder. Franks samröre med den maltesiska maffian slutar inte lyckligt på något vis- en av döttrarna "säljs" för att familjen ska få ordning på sina finanser- en annan dotter gifts bort med en mycket äldre (men rik) man. Dessförinnan sätts dottern Fran i fosterhem för hon är allt för förtjust i att tända eld på både det ena och det andra- till slut går det riktigt illa och ett helt hus brinner upp. Till och med familjens kaniner drabbas av olyckor (och jag tvingades hoppa över just de sidorna). Modern, Mary, tappar fotfästet (inte undra på) och hamnar till slut på anstalt.

Det gäller att hålla koncentrationen uppe när man läser den här romanen för förattarinnan gör snabba växlingar mellan både ämnen och tid. Det är en väv som vävs med en mängd trådar och färgerna är mestadels svarta och grå. Det är ingen upplyftande läsning, det ska jag livligt erkänna. Detta till trots tycker jag om den här boken för väven är trots svärtan mångfacetterad och Azzopardi har ett skarpt, iakttagande öga. Detaljrikedomen ger spänning och gör att de 250 sidorna läses i nästan "ett nafs". Jo, hon hade säkert varit förtjänt av att vinna Booker-priset, hon också. (Vinnaren det året blev Margaret Atwood med "The Blind Assassin" så nog var konkurrensen mördande). ("Den blinde mördaren" i svensk översättning).

En berättelse från Wales

"O! Tyn y Gorchudd" och den walesiska titeln betyder " O! pull aside the veil" (dra undan slöjan). Titeln är mycket passande.

Nu är det så lyckligt att den här fiktiva biografiska romanen av Angharad Price har översatts till engelska. Originalet kom ut år 2002 och den valdes till "Årets bok på walesiska" år 2003. Det är mycket lätt att förstå varför.

(Lånat foto)

"The land is poor, is quiet-
It is lonely mountain earth.
But again the summer sews
A glossy dress for Cwm Maesglasau
Time itself just loiters here
In this land, without a care.

T. Llew Jones

Det är en kort roman på bara cirka 150 sidor men Angharad Price lyckas fånga sina karaktärer som är verkliga och fiktiva med både själ och hjärta. Det handlar om livet i Maesglasau valley med början vid förra sekelskiftet. Rebecca Jones föds här, i nordvästra Wales, år 1905. Det är ett hårt liv där i dalen och familjen Jones prövas extra då tre av deras söner föds blinda. Dottern Olwen dör bara två veckor gammal och de förlorar också sonen Ieuan- han blev bara fem år gammal.

Det är en tusenårig historia som döljs här på sidorna för familjen har bott i Maesglasau valley sedan 1000-talet. Rötterna går djupt ner i walesisk jord och walesiskt språk. De tre blinda bröderna  Gruff, William och Lewis skickas iväg till läroanstalter i England och kvar blir Rebecca och Robert, Robert som inte vill bli lantbrukare- men som måste ändå för någon ska ta över gården. Gruff kommer att bli präst så småningom, William blir expert på braille och Lewis lyckas väl som konstnär. Mycket av handlingen i boken (som är illustrerad med foton från familjealbumet) kretsar också kring dessa tre bröder.

Språket i boken är poetiskt, vackert och målande. Det är ett verk av en passionerad kvinna- och hon känner för sin hembygd (hon är nämligen nära släkt med den familj hon skriver om) och sina förfäder. Jag kan också berätta att slutet är mycket oväntat och gör att man känner än mera respekt för berättaren. Jo, hon kan sin sak- det här är en roman i "bardisk tradition".

Boyd Tonkin har skrivit en mycket fin recension i The Independent. Den kan man läsa HÄR.

O! pull aside
The veil which masks the mountain,
Let the bright white Sun of Righteousness shine down
From yonder hill, where once a gentle Lamb
Did suffer nails of steel
To show the purset love for me, in pain.

Hugh Jones

"Our basic urge is towards continuance. Yet, we are born to die. And we spend our lives coming to terms with that paradox. Transcendence: to put our everlasting life in the hands of a god. Displacement: to exchange subject for object and live for the land, our culture, language or fellow humans. Sublimation: to produce offspring, in the form of children, accomplishments, works of art."

(sidan 147 "The Life of Rebecca Jones").

Dorothy Edwards- bortglömd författarinna

"I am killing myself because I have never sincerely loved any human being all my life. I have accepted kindness and friendship, and even love, without gratitude and given nothing in return."

Så inledde Dorothy Edwards sitt avskedsbrev som hon skrev i januari 1934, strax innan hon kastade sig framför ett framrusande tåg i närheten av Caerphilly (Wales). Dorothy Edwards var bara 31 år gammal och på väg att bli en erkänd författarinna. Nu hann hon bara ge ut en roman- "Winter Sonata".

År 1927 hade hennes novellsamling "Rhapsody" fått mycket beröm och den gavs ut både i England och i USA.

Vill man läsa lite mera om "Winter Sonata" finns en mycket intressant artikel HÄR.

Jag är helt övertygad om att den här romanen förtjänar att hämtas upp från glömskans mörker (och det finns en hel del recensioner på nätet, faktiskt) och jag tänker själv bidra så småningom- jag har beställt ett begagnat exemplar. Annars finns "Winter Sonata" i ny engelsk utgåva från 2011. (Honno Welsh Women’s Press, 2011).

När det stormar ute

Jag låter Rembrandt stå för illustrationen av "storm" . Det blåser rejält här idag- kanske inte storm men kottar och kvistar viner omkring. Inget trevligt sommarväder.

Igår utgjordes min nattlektyr av Per Wästbergs essaysamling  "Berättarnas öden" (som kan inhandlas från nätbokhandeln för cirka 40 kronor om man inte vill låna från biblioteket).

Jag fastnade i Wales - Per Wästberg beskriver ett besök han gjorde hos den brittiske författaren Richard Hughes och hans hustru Frances i närheten av Tremadogbukten i grevskapet Merioneth i Wales. Hughes var på sin tid (essayen är från år 1966) en mycket omtalad skriftställare och hans roman "Cyklonen" (In Hazard) blev mycket populär och översattes till svenska år 1952. "Cyklonen" handlar  om ett fartyg i storm och om dess besättning. Boken har sina rötter i 30-talet och stormen äger inte bara rum på havet.

Mest känd blev Hughes kanske för "Storm över Jamaica" (den filmatiserades) och Per Wästberg beskriver Hughes som katastrofernas psykolog.

Per Wästberg skriver så levande om sitt möte med Hughes- det är både en berättelse om en författare och hans liv/inspiration och ett tavla av en verklig pastoral idyll där vid havet i Wales. Det må vara länge sedan nu men mitt intresse är väckt för denne idag ganska bortglömde författare.

Bernice Rubens- och litterära priser

Jag har läst Bernice Rubens (1928-2004) memoarer som kom ut ett år efter hennes bortgång. Jag ska inte orda så mycket om dem- de var lite "comme ci - comme ca"(lite för mycket ältande av ex-makens negativa sidor för mitt vidkommande)- och jag tyckte att den sista delen var den mest intressanta. Här skriver hon om sina resor och sina erfarenheter som "del i en mängd bokpris-paneler". Här berättar hon om The Commonwealth Prize och år 1989 års klara vinnare av detta- Janet Frame. Så var det Orange Prize skapat år 1996 och avsett för kvinnliga författare (vilket orsakade en hel del debatterande och allmänt gny). Så här sa Bernice Rubens:

"I supported the Orange as I would support any prize that promotes reading or the buying, borrowing or stealing of books. If there were a prize for left-handed writers, I would support it. Any gimmick that turns people on to reading is fine by me."

Sympatisk inställning, tycker jag och nu fortsätter jag med att läsa hennes stora epos om (bland andra) de två "mjölkbröderna" Ruben och Benjamin i 1800-talets Ryssland. ("Brothers").

En händelse som ser ut som en tanke

När jag beställde "The Last Hundred Days" av Patrick McGuinness hade jag ingen aning om att han var bosatt i Wales och än mindre visste jag att förlaget som ger ut den långlistade (Man Booker Prize) romanen var ett litet oberoende walesiskt dito. Seren Books heter det. Då känns det extra bra att ha slagit till. Små och oberoende förlag kan behöva all hjälp de kan få- även mitt lilla bidrag.

Jag vet nu också att Patrick McGuinnes undervisar i franska vid Oxforduniversitetet och att han har skrivit en hel del böcker förut- mest diktsamlingar. "The Last Hundred Days" är hans första roman och han skrev den mestadels på tåget mellan Wales och Oxford. (Långa pendlingar kan utnyttjas väl).

Den korta listan för Man Booker Prize kommer att offentliggöras den 6 september och visst hoppas jag att McGuinness roman ska vara med och slåss om det stora priset (£50.000). Vinnaren tillkännages den 18 oktober!

"Jilted City" en diktsamling som kom på "långa listan" vid korandet av "Wales Book of the Year".

Patrick McGuinness fru, Angharad Price, har också skrivit en prisbelönad bok (hon skriver på walesiska) " O! Tyn Y Gorchudd " eller "The Life of Rebecca Jones", som den heter i engelsk översättning.

Man Booker-priset år 1970

gick till författarinnan Bernice Rubens (1928-2004) och hennes "The Elected Member". Just den boken har inte blivit översatt till svenska såvitt jag kan se. Trots en stor produktion har hon inte blivit uppmärksammad särskilt här i Sverige.



När hon dog, 76 år gammal, hade hon just skrivit färdigt sin självbiografi ("When I Grow Up- a Memoir"). Ett par av hennes böcker blev filmatiserade- själv minns jag ännu den fina "Madame Sousatzka" som visades på bland annat Göteborgs filmfestival någon gång på 80-talet. Shirley MacLaine spelade huvudrollen.



Hennes romaner koncentrerar sig kring ämnet mänskliga relationer och de är ofta mycket svarta. Mord och/eller självmord brukar vara en av ingredienserna. Bernice Rubens talade ofta om ensamhetens kalla helvete och att där, i den ensamheten, föds monstren.



Bernice Rubens var född i Cardiff (Wales) men hennes rötter fanns i Litauen. Hon var av judisk släkt och det var en ren sinkadus att hennes familj hamnade i just Wales. Hennes far var på väg till Amerika- trodde han- men han hade blivit lurad av biljettförsäljaren- och han blev avkastad när skeppet kom till Cardiff.



Av alla de böcker Bernice Rubens skrev höll hon "Brothers" högst. Den är en roman som handlar om en judisk familjs öden i Europa under över 100 år.

I svensk översättning finns:

Brev till min älskade, 1981, (I Sent a Letter To My Love, 1975), (översättning:Helga Drougge)
Flyttfåglar, 1983, (Birds of Passage 1981), (översättning:Rose-Marie Nielsen)

Att skriva med blödande penna

Not for the proud man apart

From the raging moon I write

On these spindrift pages

Nor for the towering dead

With their nightingales and psalms

But for the lovers, their arms

Round the griefs of the ages,

Who pay no praise or wages

Nor heed my craft or art.

Från "In my craft or sullen art" av den walesiske poeten och författaren Dylan Thomas (1914-1953)

Han sätter Wales på den litterära kartan

Jag läser "The Best of Friends" som är del två i Emyr Humphreys stora romansvit (om sju)"The Land of the Living" - ett mäktigt epos som följer huvudpersonen, Amy Parry, genom livet. Det är också (och framför allt) en roman om Wales historia under en tid av stora omvälvningar.

Emyr Humphreys är en författare som jag tycker förtjänar mycket mera uppmärksamhet- även här i Sverige.

Cymru am byth

(Wales för alltid) och här ovan den walesiska flaggan. Det är mycket fin, tycker jag.

Jag har läst ut första delen (Flesh and Blood) i Emyr Humphreys serie om sju "Land of the Living". Det var en spännande upptäckt och boken väckte verkligen mitt intresse för att lära mig mera om Wales. För mig har Wales varit en transportsträcka (tyvärr)- och jag har aldrig riktigt haft tid att se så mycket av allt det vackra och unika som finns till beskådande.

Under en stor del av 70-talet flackade jag runt i Europa och mycket av det flackandet gick genom Wales (upp till Anglesey och postbåten i Holyhead (den gick över Irländska sjön till Dun Laoghaire).

"Flesh and Blood" börjar runt förra sekelskiftet. Lilla föräldralösa Amy är på väg till sitt nya hem tillsammans med sin moster och ingifte morbror. I den här första delen av de sju är det Amy Parry som är huvudpersonen och vi får följa hennes utveckling till en mycket självständig ung kvinna- med skinn på näsan. Hemmet är fattigt och Amy får tidigt hjälpa till i hushållet- fosterfadern är vad min farmor skulle ha kallat för en "krabbe" eller "schatte" - det är hans fru Esther som får stå för försörjningen och för all marktjänst också. Porträttet av Esther tycker jag är en av de större behållningarna med den här boken. Det är en känslig kvinna som ändå har tillräckligt med sunt förnuft och styrka för att inse att utbildning är den enda vägen ut ur fattigdomen. Amy måste få förkovra sig (och Amy har läshuvud).

Klyftorna mellan rik och fattig är enorma och Humphreys illustrerar dem mycket väl- man känner ilskan och vanmakten flöda från sidorna.

I Wales växer förtrytelsen mot det engelska styret och man börjar protestera - på alla sätt man kan. Flaggan med den röda draken hissas på flera ställen. Jag hoppas och tror att de kommande delarna av det här stora eposet ska handla mycket om Wales moderna historia också.

I slutet av berättelsen är Amy på väg till universitetet. Jag hoppas att det ska gå bra för henne- jag har redan beställt bok nummer två "Best of Friends" och den ser jag verkligen fram emot.

Det skulle jag inte ha gjort:

börjat läsa första delen i en serie om SJU böcker. Ja, ni förstår själva vad som har hänt. Jag är helt fast i berättelsen om Amy Parry och nu är snart första delen " Flesh and Blood" i Emyr Humphreys serie "Land of the Living" slut. Jag sitter här och morrar för mig själv för jag vill ha del två genast!! Det här var verkligen en mycket positiv överraskning. Jag läste om serien i BLM och eftersom det handlar om Wales blev jag lite extra intresserad. Det kan väl vara värt ett försök, tänkte jag. Det är inte bara historien om Amy som berättas- det är också historien om Wales. Mycket intressant läsning. Om Emyr Humphreys kan man läsa här.

Jag har bara hittat en enda bok av Humphreys i svensk översättning- (och den ingår inte i serien om Amy Parry).

En mans arvedel / Emyr Humphreys ; [övers. av Torsten Blomkvist]
Humphreys, Emyr (författare)
Blomkvist, Torsten, 1912-1967 (översättare)
Humphreys, Emyr: A man's estate (originaltitel)
Stockholm : Bonnier, 1957
Svenska 280, s.

Nu ska jag fortsätta läsningen.

En walesare som lovordats

Hade det inte varit för mina gamla BLM hade jag inte haft en aning om den här författaren. Emyr Humphreys är alltså från Wales och han har skrivit många böcker.

"'Flesh and Blood' is the first novel in the very successful sequence of novels called the 'Land of the Living'. Emyr Humphreys is one of the foremost Anglo-Welsh novelists in Wales. The author of 21 novels, one of which won the Somerset Maugham Award Tradition. He is too a prolific and distinguished television dramatist whose Welsh Language work has frequently been screened on S4C and who has contributed notable programmes on Welsh history, myth and literature to Channel 4. The central concern of his novels is an examination of the means by which good is, or is not, passed down from generation to generation".
(Texten norpad från Amazon.uk)

Min nyfikenhet är väckt.

Jag köpte en bok...

och den kom från the Rhondda valleys i södra Wales. (det är märkt med rött på kartan över Wales överst). Ja, jag blev så nyfiken att jag var tvungen att ta reda på exakt var Rhondda valley fanns någonstans.

Factory Books beskriver sig själva så här: "Factory Books is a subsidiary of Arts Factory, an independent development trust based in the Rhondda valleys in South Wales. By purchasing from Factory Books you are helping us to create new opportunities in some of the most disadvantaged communities in Europe."

Deras online-butik för begagnade böcker: www.amazon.co.uk/shops/factory_books

-

Södra Wales får mig att associera till kolgruvor...

Jag anlitar dem gärna igen- boken jag fick var väldigt fin trots att den vistats på biblotek ett tag (men den hade nog inte blivit så flitigt lånad....)