Tiden- en bristvara

För tillfället har tiden blivit en verklig bristvara- våren är ofta en hektisk tid om man har trädgård och även om jag inte är den där stora trädgårdsentusiasten så ska det ändå städas och röjas och plockas- en del möbler ska ut från förråd och garage och ja, så tar dagen plötsligt slut. Så snopet!

När jag nu ändå rotade i förråd och gömslen (och bokhyllor) passade jag på att städa fram pappas gamla BLM (Bonniers Litterära Magasin). Jag är väldigt glad för de årgångar jag har av denna högst eminenta tidskrift (sådana får vi inte se flera av det är då ett som är säkert). Pappa började prenumerera år 1945 - han hörde till den generation som fick rycka in för att "försvara landet" i april år 1940 och sedan blev det fem år av ut-och inryckningar. Inte hann man läsa mycket under den tiden och dessutom var nerverna på helspänn hos alla  som fick se att Sveriges försvar inte alls var gott. (Så kunde Per-Albin påstå vad han ville). När det så äntligen blev lugn och ro (i alla fall i Europa) kunde man tänka på annat och då började de här tidskrifterna att samlas i ordentliga led i hyllan. (Pappa var verkligen en vän av ordning).

Jag har haft de gamla "BLM:en" framme förut (och bloggat om dem också)  men de tål att läsas om och alltid hittar man något nytt att fördjupa sig i. För tillfället blir det decembernumret från år 1950- för där skriver Åke Janzon om William Faulkner som just mottagit sitt Nobelpris i litteratur. Erik Lindegren bidrar med en svensk tolkning av prosadikten "Carcassonne" (av William Faulkner). Vidare kan man  läsa om George Bernard Shaw som gått ur tiden i november samma år. Så här skrev då Desmond MacCarthy i Sunday Times:

"Vad Voltaire var för Europa när han dog 1778, det är Bernard Shaw för världen idag. Han var en rationalist utan vördnad för något och även  han anföll kyrkosamfunden medan han förkunnade religionens nödvändighet; han var också en traditionens begabbare, en oförfärad kämpe för lagiskhetens offer och en stridsman för idéer i onåd; en humanitetens riddare med låg uppfattning om människorna, fylld av godhet, men utan kärlek. I motsats till Voltaire var dock Shaw ren som ett helgon när det gällde småaktighet och illvilja."

En bortglömd ryss

Staden Perm - en vacker (lånad) vinterbild. Perm ligger cirka 140 mil från Moskva och alldeles vid foten av Uralbergen. (Om man åker med den transsibiriska järnvägen får man kanske stanna till här en stund.)

Jag har bläddrat igenom en nätupplaga av tidskriften Biblioteksbladet (från 1940) och hittade då ett par författare som jag blev nyfiken på. En av dem var ryske Michail Osorgin (född i Perm) som har översatts till svenska (och faktiskt finns hela fem av hans böcker att hitta på vårt språk). De flesta av dem är översatta av Ester och Josef Riwkin.

Osorgin (1878-1942) deltog i revolutionen år 1905, arresterades och förvisades efter ett tag till Italien. Så återvände han till Ryssland igen år 1916 men blev igen förvisad år 1921- denna gång till Kazan och år 1922 blev han slutligen deporterad till Tyskland. Frankrike kom att bli hans slutdestination och han skaffade sig en stuga i Sainte-Geneviève-des-Bois som ligger alldeles i närheten av Paris.

"Lev nära naturen", blev hans motto och hans bok "Den gröna världen" (1940, Tidens förlag) handlar om det lugna lantliga livet med trädgård och blommor som lisa för själen. (Den boken vill jag mycket gärna läsa).


"Den tysta gatan"(från 1930) ska annars vara hans mest kända bok och den finns även översatt till engelska. De första raderna lyder: "I en liten avkrok av det oändliga världsalltet, någonstans inom vårt solsystem, här på jordklotet, i Ryssland, i Moskva, i ett hörnhus vid den lilla gatan Sivtsev Vrasjok satt den lärde ornitologen Ivan Aleksandrovitj i en länstol i sitt arbetsrum".

Jag tror att det är dags för fjärrlån.....

I svensk översättning finns:

Den tysta gatan (1932)
Terroristerna (1935)
Den långa färden (1936)
Frimuraren (1938)
Den gröna världen (1940)

I Bonniers Litterära Magasin (årgång 1936) kan man läsa lite om Osorgin .

Julruschen i bokhandeln år 1946

Carl Andreas Dahlström: Julmarknad i Gamla Stan 1859


Bilden har kanske inte så mycket med just böcker att göra men den är ju trevlig i alla fall.

Georg Svensson kommenterar 1946 års julhandel vad gäller böcker i BLM. Så här såg listan ut för de bäst säljande svenska romanerna (i bokstavsordning sorterat efter författare).

1. Irja Browallius: Ljuva ungdomstid

2. Dagmar Edqvist: Musik i mörker

3. Jascha Golowanjuk: Den heliga lögnen

4. Olle Hedberg: Större än du nånsin tror

5. Eyvind Johnson: Strändernas svall

6. Gertrud Lilja: Det hemlösa hjärtat

7. Vilhelm Moberg: Brudarnas källa

8. Fritiof Nilsson Piraten: Bombi Bitt och Nick Carter

9. Berit Spong: Svarta tavlan


Om Eyvind Johnsons försäljningsframgång säger Georg Svensson så här: " Eyvind Johnson fick med sin tjugoandra och kanske märkligaste bok sitt förtjänta genombrott hos publiken".

Av alla de böcker som nämns ovan är det bara "Strändernas svall" och "Bombi Bitt och Nick Carter" som fortfarande finns att köpa via bokhandeln. Olle Hedberg som var så flitig med skrivandet är idag så gott som bortglömd, likaså Gertrud Lilja och Berit Spong. Irja Browallius kan man nog hitta alster av på en del bibliotek fortfarande och säkert också Brudarnas källa av Vilhelm Moberg. Böcker av     t ex Dagmar Edqvist och Jascha Golowanjuk  får man nog leta efter på magasinen.

Andra författare som kanske blev glada över publika framgångar det året var Sivar Arnér och Tage Aurell .

Årets mest uppmärksammade prosadebuter var annars Torsten Bohrs "Mot vår vilja", Erland Josephsons "Spegeln och en portvakt" och Åke Wahlgrens "Som ett maskätet äpple". ("Mot vår vilja" är rejält utgallrad från biblioteken idag och det samma gäller "Som ett maskätet äpple: den kaotiska sagan utan ansikte")

Lyriken då? Jo, Bengt Anderbergs "Fåglar" trycktes i tre upplagor- även Ingrid Nyströms "Kamé" och Ingeborg Erixsons "Kustlandskap" sålde bra.

En resa som går mot sitt slut

Buick från 1935- (Wikipedia) får representera 30-talet

Min litterära resa tillbaks till 40- och 50-talet är på väg att ta slut för nu finns det snart inga BLM kvar för mig att gå igenom här i huset. Jag skulle väldigt gärna vilja ha tag på 30-talets upplagor och funderar på att höra mig för med biblioteket om det möjligen kan gå för sig att fjärrlåna en årgång i taget- lite då och då. Kanske kan man inte fjärrlåna tidskrifter på detta vis? Jag vet inte men det kanske någon annan gör? Det som kommer efter cirka 1960 har jag inte riktigt lika stort intresse för- nej, det är de där riktigt gamla årgångarna som lockar.....

Läsecirklar 1955

Vem vet? Kanske även den här ingick i någon bokcirkel på 50-talet....

I BLM nr 9/1955 annonserar Sandbergs Bokhandel i Stockholm om två nya bokcirklar. Det som är så speciellt är att cirklarna heter "franska cirkeln" och "tyska cirkeln"-och samtliga böcker ska läsas på originalspråket. Man får läsa 10 böcker av 15 respektive 20 och en får behållas. Man har också den servicen att det går att byta per post (mot en portokostnad av "kr 4:- ).

I den tyska cirkeln finns t ex Heinrich Bölls "Brot der frühen Jahre" och Thomas Manns "Bekenntnisse des Hochstaplers Felix Krull". Flera av de listade böckerna har dock aldrig blivit översatta till svenska men det finns undantag-

Hans Scholz" Am grünen Strand der Spree" - "Vid Sprees gröna strand"- den här boken består av ett antal (sju) olika berättelser och den blev till en mycket populär TV-serie som visades i början på 60-talet.

Frank Thiess skrev mest historiska romaner. Mest känd är han nog för sin bok om "Tsushima"- som handlar om rysk-japanska kriget.

"His 1936 novel, Tsushima, translated into English as The Voyage of Forgotten Men, recounted the epic journey of the Russian Second Pacific Squadron, under the command of Admiral Rozhestvensky, from the Baltic Sea to the Sea of Japan, and its defeat by the Japanese fleetat the Battle of Tsushima in 1905." Frank Thiess har fått ett par böcker översatta till svenska.


Jag måste erkänna att jag är nyfiken..... det kanske blir ett fjärrlån (eller två) så småningom.

Året var 1953

Nadine Gordimer (2010) fotot från Wikipedia.

I en recension från år 1953 kan man läsa följande om en bok som har titeln "The Soft Voice of the Serpent":

" En ung sydafrikanska som fått ovanligt mycket beröm för denna sin första bok, en novellsamling."

Det skulle komma mera... och till slut också ett nobelpris- då skrev man 1991.

Lise Drougge

Inte ett dyft visste jag om henne förrän jag läste en recension i BLM av Kerstin Anér (1952). Drougges "Den långa vintern" får mycket bra vitsord där nämligen och så blir jag givetvis nyfiken. Vem är denna författarinna?

Jodå, det finns ed del att läsa HÄR och bokförlaget Erantis har börjat ge ut böcker i nya upplagor av henne. Nu har jag beställt "Den långa vintern" via fjärrlån- det lär väl ta sin tid att få den hit ner till "bonnalandet." Jag har gott om tålamod.


Ett svartvitt blänk, och våren är en vipa
som utan att begripa
sin egen programmering kommit hit
i fågelsträckens flyttparad.
Glitterglansen
överallt, och vattenblänk och skratt och gråt
och ögonfransen
våt.
(Lise Drougge).

Herrskap och tjänstefolk à la Henry Green

En av Henry Greens böcker recenserades i BLM (oktober 1951) och det är precis den som är avbildad ovan ( i dansk översättning från 2006). På svenska fick boken den mycket fånigare titeln "Älskog" och den senaste upplagan är alltså från 1951- här ligger Danmark långt före (vilket ofta är fallet när det gäller översättningar). På svenska finns också Greens "Leva" (1982) och "Resa med förhinder" (1984)- som vanligt bara tillgängliga via bibliotek/antikvariat.

Vill man läsa Henry Greens böcker på engelska är det inga större problem- och "Loving" (som alltså den mest kända av hans böcker heter) kom med på listan över de 100 bästa engelsk-språkiga böckerna mellan 1923 och 2005 (det var tidningen TIME som ställde samma listan).

"Loving" beskrivs som en slags "Upstairs, downstairs"- typ berättelse- från tiden kring andra världskriget. Handlingen är förlagd till Irland.

En jubilar- 1951

Vilket innebär att Buddenbrooks firar i år också- hela 110 år (boken kom ut 1901). Så här citerade och skrev Åke Runnquist år 1951:

"Denna roman är en bok som det inte kommer att gå att förstöra. Den kommer att växa med tiden och läsas av många ytterligare generationer; den är ett konstverk av det slag som verkligen står höjt över tiden, som inte rycker oss med sig som stormen men som så småningom oövervinnligt övertygar oss med mjuk övertalning" . Dessa profetiska ord skrev en framsynt berlinkritiker 1901 om den nyutkomna boken "Buddenbrooks" av den unge Thomas Mann.

I år firar romanen femtioårsjubileum utan att dess popularitet tycks ha minskat. S. Fischer Verlag i Frankfurt firar saken dels med en bibliofilupplaga i 300 exemplar, signerad av författaren, dels, vilket nästan är finare, med en vanlig upplaga på 10 000 exemplar. vilket för boken till den aktningsvärda totalsiffran av 1 180 000 exemplar!""

Jag själv undrar hur många exemplar av boken som finns idag? Och visst är det precis som den där berlinkritikern skrev 1901- det är en bok som använder mjuk övertalning- visst är det så?

En walesare som lovordats

Hade det inte varit för mina gamla BLM hade jag inte haft en aning om den här författaren. Emyr Humphreys är alltså från Wales och han har skrivit många böcker.

"'Flesh and Blood' is the first novel in the very successful sequence of novels called the 'Land of the Living'. Emyr Humphreys is one of the foremost Anglo-Welsh novelists in Wales. The author of 21 novels, one of which won the Somerset Maugham Award Tradition. He is too a prolific and distinguished television dramatist whose Welsh Language work has frequently been screened on S4C and who has contributed notable programmes on Welsh history, myth and literature to Channel 4. The central concern of his novels is an examination of the means by which good is, or is not, passed down from generation to generation".
(Texten norpad från Amazon.uk)

Min nyfikenhet är väckt.

En elegi av Nelly Sachs

Nelly Sachs 1910

Mellan ljus och ljus
mellan morgonen och aftonens källa
är vi gästen vid den öppna graven,
tydande, hårklyvande
vad biet vill
när det samlar honung ur blommorna.

Ingen vet sin ödesplats
och den outgrundliga smärtans ort-

Ack, nåd, nåd för den som vill säga amen,
för följeslagarna, som lyssnar vid de från döden befriade dörrarna,
för dem som går av och an och andas högtidligt,

för dem som bortvända och böjda mot graven
likväl redan stensatt vägen framför sin tröskel
med dunkelt glödande längtans meteorer

och redan står
där all kärlek står
som översilad av stoft
lämnas och själv tar avsked.

(tolkat av Johannes Edfelt).

Den svenska albatross-serien

- kräsen i urvalet, varje band en liten dyrgrip som man tar i handen med en känsla av trivsel och tillfredställelse (Enligt Rolf Edberg som var chefredaktör för Ny Tid).

Serien gavs ut av Norstedts förlag och den hade ett särskilt färgschema: Gula volymer stod för romaner och noveller. Grå volymer : essäer. Blå volymer: Historia, biografier m. m.
Gröna volymer: Reseskildringar och Röda volymer var "Detektiv- och äventyrsromaner".

Jag väljer grått och hittar då dessa böcker (som fanns att få 1951). (Serien gavs ut mellan 1947 och 1955).

Christopher Sykes: Trofasthet

Eric Linklater: Äventyrets konst

Lord Grey: Fåglar och fågelsång

Lord Keynes: Två minnesbilder


I den gula serien (romaner och noveller) är det mycket Graham Greene och en del Linklater.

Världens bästa romaner

Anno 1951, får jag väl tillägga. Jag hittar en liten notis i BLMs marsnummer för just det året. Det var Gyldendals förlag i Norge som valde ut och här är resultatet:

En amerikansk tragedi av Theodore Dreiser (och den har jag i mina hyllor... oläst.....)

Madame Bovary av Gustave Flaubert

Polypen av Frank Norris (Den har jag inte läst men väl hans McTeague och nu blir jag intresserad av "Polypen" ....)

Krig och fred av Leo Tolstoy

Lord Jim av Joseph Conrad

Huset Buddenbrook av Thomas Mann.

David Copperfield av Charles Dickens.

Pappa Goriot av Honoré de Balzac

Bröderna Karamasov av Fjodor Dostojevskij

Quo Vadis? av Henryk Sienkiewics (Nu får jag se till att ta fram mitt olästa exemplar ur hyllan. Basta!)

Så här skriver Åke Runnquist (jag tror att det är han i alla fall) "Frank Norris kan nog överraska en och annan på denna plats och man kunde t ex tänka sig att byta ut Sienkiewics mot Stendhal, men avsikten är inte att polemisera mot Gyldendals lista, utan att lägga fram den till hugnad för de intresserade. Att böckerna är i hög grad läsbara är däremot odiskutabelt."

Elisabet Laurila- bortglömd poet?

Jag hittar inga uppgifter om Elisabet Laurila på nätet men det finns en bok (minst) av henne översatt till svenska "Flickan och mörkret" från 1946. I aprilnumret av BLM årgång 1949 publiceras några dikter av henne- (mycket vackra.)

Vinden är evig

Vinden är evig.
I vinden rör de levandes och dödas
längtan vid varandra,
och blommorna ber Gud
vara de döda nådig.

Sakta samlas molnen
över skogarna.
Ur åkrarnas brodd
höjer sig osynliga händer ödmjukt
mot himlen.
Och om kvällarna bär de Gamla
blommor till sina döda -

(tolkad och översatt av Bo Carpelan)

Ännu en författarinna från Sydstaterna

Tack till mina BLM- jag hittar otroligt mycket intressant i dem- och -som ni säkert förstår har jag fastnat i läsningen av dessa fina tidskrifter... juli månad blir nog ingen bra "bokläsarmånad" men kanske en desto större inspirationsmånad för jag antecknar, noterar och försöker minnas. Nu hittade jag alltså en recension av "Fire In the Morning" en sydstatsroman av Elizabeth Spencer. Denna författarinna (hon är nu 90 år gammal) har en egen sida på nätet och jag länkar till den HÄR så visas alla hennes böcker (tyvärr är många av dem svåra att få tag på) med författarinnans egna kommentarer.

De stora äventyren

Holger Ahlenius skriver om fransk litteratur i BLM 1948 (Januarinumret). Översättningarna av fransk litteratur blev allt fler under den här tiden och man kunde verkligen tala om en stark konkurrens till den anglosachiska sfären.

Wahlström & Widstrand förlag startade sin Kokardserie och Bonniers och Tiden kom också ut med en hel del franskt.

En hel lista på nyutgiven fransk litteratur i översättning bifogas- och överst på den står Henri Alain-Fourniers Den store Meaulnes (och den finns nu i ny pocketutgåva (Pontes förlag)- omdöpt till "Det underbara äventyret" .

Pierre Herbarts "Kungsfiskaren" kallar Ahlenius för "en liten utsökt roman" och HÄR en länk till ett utdrag ur den. (Wahlström & Widstrand 1947) - boken går nog bara att få tag på via bibliotek och antikvariat.

Bland de rekommenderade böckerna finns också Jean-Paul Sartres "Frihetens vägar", (första delen) och "Stilla liv" (La vie tranquille) av Marguerite Duras.

Ibland tar man sig för pannan....

I BLM- årgång 1947 (maj-juni -numret) läser jag en kommentar av Åke Runnquist (och hans kommentar är mycket vettig, tycker jag). Veckopressen är på tal och han berättar att ett sextiotal författare "gått till storms mot den låga litterära kvaliteten och verklighetsförfalskningen hos stoffet i den övervägande delen av veckotidningarna". Det var pappersransonering under en stor del av 40-talet och detta gav de nämnda författarna luft under vingarna för att underteckna ett upprop.

"Det vädjades till statsmakterna att ytterligare beskära papperstilldelningen för den litterärt och kulturellt värdelösa veckopressen för att i stället låta tilldelningen för böcker och ambitiösare tidskrifter förbli intakt. Eftersom de åsyftade veckotidningarna inte förmedlade några idéer eller bildade opinioner skulle, menade man, åtgärden inte äventyra tryckfriheten".

Mot detta tänkesätt protesterar Runnquist (med all rätt). Jag skulle bra gärna vilja veta vilka dessa 60 författare var- men det får man inte veta i artikeln. Runnquist "undanber sig litterära kommissarier" och frågar sig också hur "sovringen av materialet" skulle gå till och vem som skulle göra den.

Ja, detta var en liten rapport om vad som hände 1947.... Någon "censur" av veckopressen blev det aldrig vad jag vet. Tur var väl det. Man tycker att de där 60-talet författare skulle ha lärt sig något av det stora krig som alldeles nyligen avslutats.

Bokens trollmakt

"---Och därvid förbigår jag fullständigt den ständiga ökning i bokmängden som världen upplever. Även om inte en enda ny bok utkom i fortsättningen, hade varje äkta bokläsare allt framgent decenniers och seklers skatter att studera, kämpa med och glädjas åt."

---

"Varje tanke av en filosof, varje dikt av en skald kan om ett par år visa ett fullkomligt nytt ansikte, kan uppfattas på ett annat sätt, kan anslå nya strängar. "

,

Hermann Hesse: Bokens trollmakt, essä , BLM 1946, decembernumret.

Vad mina gamla BLM har åstadkommit

Först och främst en liten lista på böcker som jag vill låna - bland dem finns:

Drabbad av renhet av Margit Abenius (en biografi om Karin Boye)

Den fruktbara hemlösheten- Arvid Brenner och den nästas ansikte av Ingemar Hermansson

Minnen och möten- ett liv i bokens tjänst av Georg Svensson

Dessutom: Jag har blivit intresserad av Arvid Brenners författarskap, jag har "upptäckt" Ellen Glasgow (och beställt en av hennes böcker )- och så har jag hittat samlingsvolymerna med Gösta Oswalds verk på AdLibris- (Atlantis förlag- svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien).

Jag har bara hunnit gå igenom några nummer från 1946.... det kan nog bli riktigt långa listor till slut.

Georg Svensson

Inte visste jag något om denne man förrän jag började läsa mina gamla BLM- nu förstår jag att han var mycket betydande inom förlagsvärlden under lång tid. Bland annat var han redaktör för BLM från 1932 till 1948.

Georg Svensson skrev flera böcker :


Modern svensk bokkonst (1953)
Förläggaren, boken och marknaden (1964)
Evert Taube : några minnesbilder från skaldens barndom och ungdom (1977)
Tor Bonnier - bokförläggare (1977)
Harry Martinson - som jag såg honom (1980)
Minnen och möten: ett liv i bokens tjänst (1987)
(uppgifterna hämtade från Wikipedia)

Just hans självbiografiska "Minnen och möten" från 1987 tror jag innehåller mycket av intresse för en bokälskare. På kommunens bibliotek finns den inte men den går ju att fjärrlåna.