Vädersolar och brockenspöken

Vädersolar (fotot är lånat).

Det tyska ordet för vädersol är Nebensonne och det är också titeln på sång nummer 23 i Winterreise (av Schubert/Müller).

Drei Sonnen sah ich am Himmel stehn, ---

"Vädersolar skapas när de många iskristaller som ett cirrus- eller cirrostratusmoln består av åstadkommer reflexion och refraktion av solljus. Vädersolar uppträder vanligen som en starkt lysande och ibland färgstark prick på himlen 22 grader till vänster och/eller till höger om solen." (Wikipedia)

Under romantiken fascinerades man extra mycket av den här typen av fenomen som då inte hade någon erkänd förklaring.

Här ännu en optisk "villa" ett så kallat brockenspöke. (fotot är lånat).

"Ett optiskt fenomen där betraktarens skugga avbildas många gånger förstorat på dimma eller ett likformigt moln. " (Wikipedia)

Att berget Brocken fått ge namn åt företeelsen är kanske inte så underligt. Brocken är mytomspunnet och många författare har låtit sig förtrollas av omgivningarna just där.

And art thou nothing?  Such thou art, as when

The woodman winding westward up the glen

At wintry dawn, where o’er the sheep-track’s maze

The viewless snow-mist weaves a glist’ning haze,

Sees full before him, gliding without tread,

An image with a glory round its head;

The enamoured rustic worships its fair hues,

Nor knows he makes the shadow he pursues!

 

(Samuel Taylor Coleridge)

 

John Keats, Thomas de Quincy och Goethe har också låtit sig inspireras av Brocken.

 

Brocken målad av Christian Morgenstern (1829).

 

"Im Dunkeln wird mir wohler sein"- så slutar sången och så lämnar vandraren sina spöken och irrbloss.