söndag 28 februari 2010

Den maniska krokodilen av Ingela Norlin


Tyvärr kan jag inte lägga upp någon bild på bokens utsida- min kamera mår inte bra och boken är svår att få tag på... tryckt år 1985 på Bonniers förlag- snälla.... ge ut den på nytt- det förtjänar den!! Mitt exemplar lyckades jag infånga via bibliotekets fjärrlån.
-
"Den maniska krokodilen" är en samling absurditeter i form av korta prosastycken. Man ska inte läsa den på bussen för då kan man bli avslängd på grund av störande uppträdande (dvs för höga gapskratt).
-
I stycket "Samlaren" får vi lära känna en person som inte gärna vill kasta bort någonting som helst... ( lagrar vi inte på oss för mycket?) Ingela Norlin drämmer till med hammaren rakt på spikens huvud).
-
"Jag kastar inte bort någonting. Jag sparar skalet från de knäckta äggen, kartongen från den urdruckna mjölken, pappret som suttit kring knäckebrödet."
-
och vad sägs om det här (från "När det ringer"): "När det ringer slänger jag telefonen i golvet. Låter den ligga där, hård mot mitt fula brungrå plastgolv. Efter ett tag blir det tyst i andra änden av luren. Då lägger jag på."
-
Det handlar om tvålar som man kan läsa tidningar genom, om oupptäckta färger, ett läkarbesök med något annorlunda förlopp- och så hur det är att söka jobb och säga att man heter Carl.
-
"När jag söker jobb brukar jag säga att jag heter Carl. Då blir de tysta och stirrar lite på mig, eftersom jag inte är en man. Jag säger då att jag heter Carl, kalla mig gärna för Kalle."
-
Om man tycker om absurd humor (och det gör jag) är detta en bok man ska läsa ( och bli väl underhållen av. )

6 kommentarer:

Boktokig Eva Boström sa...

Låter som en underbar bok!!!

Bai sa...

Ja! Absurd humor er noko eg liker. Og det er alt for lite av det i bøker - Ingela Norlin er notert. (Håper ikkje ho er håplaus å få tak i).

Ingrid sa...

Boktokig:Det är en riktig pärla till bok.
Bai: Jag håller fullständigt med dig- alldeles för lite av det absurda finns i bokväg.

Anonym sa...

Dina utdrag räckte för att få mig att skratta!

Jag har haft en pappas faster som i köket hade en skokartong som var märkt "Snören för korta för att använda".

snowflake sa...

Den här boken har jag en gång haft i min ägo! Undrar var den tagit vägen? Hon debuterade när jag läste litteraturvetenskap, och jag minns att vi var ett par stycken i klassen som skrattade gott åt Den maniska krokodilen -- och en med ögon som slängdes runt hörn, eller vad det nu var -- men sen har jag inte hört ett pip om Ingela Norlin. Vet du något?

lustigkulle: Underbart! :-)

Ingrid sa...

Lustigkulle: instämmer med Snowflake! Underbart. Snowflake: Jag missade helt Ingela Norlin på 80-talet. Jag har googlat och letat men har inte blivit klokare. Så synd om hon skulle bli bortglömd. Den maniska krokodilen är en så väldigt bra bok!!