Franska litterära priser: Prix Femina

Marguerite Audoux (1869-1937) var en av de första vinnarna (1910) av det här priset som instiftades år 1904. Juryn består av kvínnor och priset delas ut den första onsdagen i november månad varje år. Numera finns även ett Prix Femina Étranger (sedan 1985) och ett Prix Femina Essai (sedan 2001).

"Marie-Claire" är berättelsen om Marguerite Audoux's liv och det var sannerligen inte kantat i rosenrött. Marguerite uppfostrades av nunnor och fick sedan försörja sig som vallflicka under några år. Hon flyttade så småningom till Paris där hon arbetade som sömmerska innan hon lyckades göra sig ett namn som författare. Flera av hennes böcker finns faktiskt i svensk översättning (av ganska gammalt datum dock).

Marie-Claire : roman / [övers.: Eva Marstrander]

Audoux, Marguerite, 1863-1937. (författare)

Verk som ingår i eller hör samman med denna titel

• Audoux, Marguerite: Marie-Claire och L'atelier de Marie-Claire. (originaltitel)

Stockholm : Folket i bild, 1949

Svenska 342 s.

Serie: FIB:s världsbibliotek

Franska litterära priser: Prix Renaudot

Théophraste Renaudot- mannen som gett namn åt det prestigefyllda priset Foto: Père Igor

Théophraste Renaudot grundade den första franska tidningen och året var 1631. Sedan år 1926 finns det ett stort och viktigt litteraturpris till hans ära: Prix Renaudot. Det här priset är ett komplement till Prix Goncourt och båda priserna delas ut den första tisdagen i november varje år- platsen är restaurang Drouant i Paris.

Jag har roat mig med att ögna igenom pristagarna genom åren- jag säger "ögna" för det tar alldeles för lång tid att fördjupa sig i alla dessa personer och namn. Två författare har jag dock skrivit upp med extra fet stil- två kvinnor: Célia Bertin och Dominique Bona.

Dominique Bona (f .1953) är journalist, författare och litteraturkritiker (med katalanska rötter). Hon är flerfaldigt prisbelönad och är nu - sedan 1999- en av jurymedlemmarna för Prix Renaudot. Bona har skrivit framför allt biografier/biografiska romaner. Den senaste i en lång rad har titeln "Deux soeurs: Yvonne et Christine Rouart- muses de l'impressionisme". Det här är väl typiskt en sådan bok som inte blir särskilt mycket översatt och säkerligen inte till svenska (vilket jag så klart beklagar).

Vilka var då dessa två systrar ? Det blev jag nyfiken på- Yvonne och Christine var döttrar till konstnären Henry Lerolle (1848-1929).

Henry Lerolle - porträtt målat av Pierre- Auguste Renoir

Henry Lerolles två vackra döttrar Yvonne och Christine (målade av Renoir) som gifte sig med två bröder - Eugène och Louis Rouart. Yvonne och Christine inspirerade inte bara konstnärer som Renoir, Degas och Besnard utan också kompositören Debussy. Bröderna Rouarts far hette Henri och var konstnär och konstsamlare.

Célia Bertin (f.1920) är också hon en författarinna som mest skriver biografier. "La femme à Vienne au temps de Freud", tycker jag låter som en lockande titel. Hon har också skrivit om Marie Bonaparte. det bör väl vara ett nog så intressant livsöde att skildra, föreställer jag mig.

Franska litterära priser: Prix Goncourt

Den här stilige skäggprydde mannen hette John Antoine Nau (1860-1918), var amerikansk medborgare (men med franska föräldrar) och framför allt- han blev den förste vinnaren av det då alldeles nyinstiftade Goncourt-priset. Året var 1903.

Priset delas ut varje år till det "främsta franska prosaarbetet" och prissumman är symbolisk- 10 Euro- men försäljningssuccéen brukar ju vara given så det är där pengarna ramlar in så småningom. November är månaden då man får veta vem som är den lycklige vinnaren.

För att återgå till Nau- han vann priset för sin roman "Force ennemi" och den har kommit ut i engelsk översättning så sent som 2010. Här en beskrivning av handlingen (hämtad från engelska Wikipedia):

"The main character is a poet who mysteriously wakes up in a rubber room, locked away in a lunatic asylum, apparently at the request of a relative due to alcoholism or perhaps jealousy.He then becomes possessed by an "Alien Force" from another planet, Kmôhoûn, whose crazy voice is constantly screaming in his head. He then falls in love with a female inmate, Irene, but she leaves and so he follows her to the ends of the earth, while the Alien Force cohabits his body."

Bristande fantasi kan man nog inte anklaga författaren för- men jag tror att jag säger "pass" till det här alstret.....

Franska litterära priser: Grand Prix du roman de l'Academie française

Om man nämner Franska akademien får man ta in en bild på stiftaren också så här är han- kardinalen med stort "K". Richelieu. En mycket mäktig man på sin tid och väl bekant för alla som läst Dumas "De tre musketörerna".

Året var 1635- det var då akademien instiftades. Fyrtio ledamöter innehåller den och de väljs alla på livstid. Många är de priser som delas ut men ett av de mera kända är nog just det stora romanpriset. från 1918- och då fick Camille Mayran utmärkelsen för "Histoire de Gotton Connixloo". (Trevligt med en kvinna som första pristagare- och det var en seg dam dessutom för hon blev över 100 år gammal.) "Histoire de Gotton Connixloo" har en handling som tilldrar sig i Flandern och under första världskriget och den här boken blev mycket väl mottagen på sin tid. Annars är Camille Mayran också mycket känd för sina franska översättningar av John Galsworthys romaner.

Idag är Camille Mayran en bortglömd författarinna men döm om min förvåning när jag hittade den här engelska översättningen- ett nytryck av en gammal utgåva. Lite intresserad blir jag allt....Boken finns bland annat att köpa via Amazon.uk.

Priset för år 2011 gick till Sorj Chalandon för "Retour à Killybegs". Om Chalandon har jag skrivit några rader HÄR. ( Killybegs är en stad i Donegal (Irland).

Franska litterära priser: Prix des libraires

2008 års prisvinnare Delphine de Vigans "No och jag"- här i svensk översättning från 2009 (Sekwa förlag). (År 2007 blev det Igelkottens elegans av Muriel Barbery som vann priset)

Prix des libraires instiftades 1955 och börjar alltså få några år på nacken.  Priset delas ut av de franska bokhandlarnas förbund (Fédération française syndicale de la librairie (FFSL).) och även röster från Belgien, Canada och Schweiz tas emot.

År 2003 fick Laurent Gaudé priset för   La Mort du roi Tsongor som översatts till både danska och norska. Laurent Gaudé är mycket aktuell just nu med en roman om orkanen Katrina "Ouragan"- och glädjande nog är en svensk översättning på gång. (Bazar förlag). Bazar förlag ger samtidigt ut Gaudés "Familjen Scorta" i pocketutgåva.

Franska litterära priser : Prix Médicis

Den förste vinnaren av Prix Médicis (och året var 1958) blev Claude Ollier med sin spänningsroman "La Mise-en-Scène". Den har ganska nyligen getts ut i engelsk översättning (Dalkey Press). Bättre sent än aldrig, säger jag. "The Mise-en-Scene is close to being the masterpiece expressing that most subjective of human passions: anguish." Så lyder ett av omdömena.  Såvitt jag kan se finns boken inte tillgänglig i svensk översättning.

Prix Médicis instiftades alltså år 1958 och det är ett pris som ska belöna författare vars talang inte motsvarar deras berömmelse. Det ursprungliga priset delades ut till franska skönlitterära verk men priset har utökats- år 1970 med Prix Médicis étranger och år 1985 med Prix Médicis essai .

Bland de utländska pristagarna finner man sådana namn som Thomas Bernhard, Elsa Morante och Joseph Heller.

Pristagarlistorna  är väl värda att undersöka närmare. Priset delas ut i november varje år.