Visar inlägg med etikett Sorj Chalandon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sorj Chalandon. Visa alla inlägg

måndag 24 september 2012

Franska litterära priser: Grand Prix du roman de l'Academie française


Om man nämner Franska akademien får man ta in en bild på stiftaren också så här är han- kardinalen med stort "K". Richelieu. En mycket mäktig man på sin tid och väl bekant för alla som läst Dumas "De tre musketörerna".

Året var 1635- det var då akademien instiftades. Fyrtio ledamöter innehåller den och de väljs alla på livstid. Många är de priser som delas ut men ett av de mera kända är nog just det stora romanpriset. från 1918- och då fick Camille Mayran utmärkelsen för "Histoire de Gotton Connixloo". (Trevligt med en kvinna som första pristagare- och det var en seg dam dessutom för hon blev över 100 år gammal.) "Histoire de Gotton Connixloo" har en handling som tilldrar sig i Flandern och under första världskriget och den här boken blev mycket väl mottagen på sin tid. Annars är Camille Mayran också mycket känd för sina franska översättningar av John Galsworthys romaner.


Idag är Camille Mayran en bortglömd författarinna men döm om min förvåning när jag hittade den här engelska översättningen- ett nytryck av en gammal utgåva. Lite intresserad blir jag allt....Boken finns bland annat att köpa via Amazon.uk.

Priset för år 2011 gick till Sorj Chalandon för "Retour à Killybegs". Om Chalandon har jag skrivit några rader HÄR. ( Killybegs är en stad i Donegal (Irland).

söndag 25 september 2011

Mise Éire

" Jag är Irland"- det kunde varit en alternativ titel på den franske journalisten och författaren Sorj Chalandons roman "Mon traître"- "My Traitor" i engelsk översättning.

Det här är berättelsen om den franske fiolbyggaren Antoine och hans möte med Irlands historia. Året är 1977- Antoine reser till Belfast och dras otäckt snabbt in i de våldsamheter som ägde rum där under den tiden. Han blir god vän med Jim O'Leary- som är medlem i en av Belfastbrigaderna (IRA). Via Jim träffar Antoine också den man som ska bli huvudpersonen i romanen- Tyrone Meehan- en av de ledande IRA-männen - nyss utsläppt från Long Kesh efter ett längre fängelsestraff.

Antoine är den sanne idealisten- han är ung, naiv och kan inte värja sig från sina egna romantiska griller. Han läser om påskupproret- han grips av en helig vrede och så blir även han en del av motståndskampen.

"My traitor" är en mycket obehaglig bok- och jag är lite kluven till den. Som bäst tycker jag Chalandon är när han skildrar "den vanliga" befolkningens utsatthet- marscherna, terrorn, fattigdomen. Jag själv värjer mig för berättarens överdrivet romantiska hållning till allt det hemska som hände i Nord-Irland under nära 30 år. Han skriver inte så mycket om att det ofta var helt oskyldiga människor som fick sätta livet till i alla dessa mängder av bombattentat som ägde rum.

År 1994 deklarerade IRA plötsligt att de skulle lägga ner vapnen. Så småningom kommer det nu fram att Tyrone Meehan har varit spion för engelsmännen. En angivare. Sedan 1981. Han grips av IRA och förhörs- lämnar Nord-Irland för att bosätta sig i Killybegs (som ligger i Donegal, alltså i republiken Irland). För en angivare brukar slutet bara bli ett- så också i detta fallet.

Bokens efterord ger en del förklaringar- vi får då veta Tyrone Meehans verkliga identitet och vi får svar på frågan varför Chalandon inte skrivit helt dokumentärt i stället för att som nu "fiktivisera" handlingen till stora delar.

"Denis Donaldson was executed on 4 April 2006, while I was writing the story of Tyrone Meehan. Killed with a hunting weapon in the small family cottage where he was hiding. I never saw him again. He never answered my question. So I asked Antoine to do that for me. To cross the border. To see Tyrone, his friend, his traitor, just before he dies. To knock on his door and go in. He did that. They met face to face in a damp cottage. They sat on either side of a small table, a piping hot cup of tea in their hands. There was a fire in the hearth. It was dark. They talked. And I was there. I was there." (från bokens efterord).


Mise Éire:
Sine mé ná an Chailleach Bhéarra.
Mór mo ghlóir:
Mé a rug Cú Chulainn cróga.
Mór mo náire:
Mo chlann féin a dhíol a máthair.
Mór mo phian:
Bithnaimhde do mo shíorchiapadh.
Mór mo bhrón:
D'éag an dream inar chuireas dóchas.
Mise Éire:
Uaigní mé ná an Chailleach Bhéarra.

Patrick Pearse

Engelsk översättning (anonym).

I am Ireland:I am older than the old woman* of Beare.
Great my glory:I who bore Cuchulainn, the brave.
Great my shame:My own children who sold their mother.
Great my pain:My irreconcilable enemy who harrasses me continually...
Great my sorrowThat crowd, in whom I placed my trust, died.
I am Ireland:I am lonelier than the old woman* of Beare.

torsdag 22 september 2011

Sorj Chalandon

Den franske journalisten och författaren Sorj Chalandon har fått sin senaste bok "Retour à Killybegs" nominerad till det mycket prestigefyllda Goncourtpriset. Det är inte första gången Chalandons böcker uppmärksammats och några av dem har flerfaldigt prisbelönats. Bland andra "Mon traître" som blivit översatt till engelska ("My Traitor", The Lilliput Press, Dublin).

Sorj Chalandon är född 1952- han arbetade under många år på tidningen "Libération"- numera skriver han för "Le canard enchaîné". Mest känd har han blivit för sina reportage om nord-Irland och även för sin bevakning av rättegången mot Claus Barbie ("slaktaren från Lyon").

Nästa "gallring" bland årets nomineringar till Prix Goncourt publiceras 4/10 och vinnaren utses 2/11. Spänningen stiger.....

"Retour à Killybegs" handlar om Nord-Irland- och om förräderi. Jag funderar på att skaffa boken.