tisdag 10 november 2015

Djärv, nyskapande stilkonst


Jag illustrerar med den svenska översättningen av Johannes V Jensens "Himmerlandshistorier"- och den här boken finns fortfarande att få tag på via t ex nätbokhandeln.

Jag har läst ut "Kongens Fald" av samme författare och jag är mycket tagen av både handlingen och berättarkonsten. Det känns som om jag genast måste läsa om för att vara säker på att jag inte missat något.

Motiveringen till Johannes V Jensens Nobelpris löd så här:

... för den sällsynta kraften och frodigheten i hans diktarfantasi, förenad med vittfamnande intellektualitet och djärv, nyskapande stilkonst.

För några år sedan skrev jag så här på min blogg:

Farsö kyrka (fotot är lånat)

Farsö i Himmerland på nord-Jylland var hans hem- här föddes han år 1873, den danske författaren och nobelpristagaren Johannes V Jensen. I hans bok "Myter" som gavs ut av Bonniers förlag (Gula serien) 1951 (året efter författarens död) skriver Jensen om sin barndom i Farsö och hur han och hans bröder lekte och levde rövare i kyrktornet. Det var livsfarliga lekar- en av bröderna vågade sig på att "omfamna kyrktuppen" och de andra barnen nästan svimmar av skräck. Så en dag händer något speciellt- två målare kommer till Farsö och en av dem, den yngre (som bär en speciellt iögonfallande azurblå hatt) ska väcka starka känslor hos pojken Johannes. Han får ta sig en titt i målarens skissblock- och så- med en gång väcks barnets intresse och kreativitet. Han börjar måla, han också. Han beskriver hur "luften blir laddad av lidelse" han blir besatt av längtan efter att "besitta all världen genom att se den".
 
Många år senare möts den nu vuxne Johannes och målaren på nytt- det gamla skissblocket kommer fram och så "brister något". Plösligt tas den vuxne mannen tillbaka till barndomens landskap, till kyrkan och till dem som då var i sin krafts dagar- som nu vilar i jorden. Kyrkan har blivit en samlingspunkt för så många liv. Det blir en vemodig betraktelse över tidens gång.

"Kyrkan i Farsö" är en så vacker och stämningsfylld beättelse- och den första av sammanlagt 20 myter som har utvalts av författaren själv. Anders Österling har skrivit förordet.

I min bokhylla har jag också "Den lange rejse" (Den långa resan). Det känns som om jag skulle ta fram den nu.

Inga kommentarer: