torsdag 3 oktober 2019

Ex Libris

Exempel på Ex Libris av mera konstnärlig sort.

Gamla ( antikvariska) böcker är ofta intressanta på många sätt. De har en historia och har man tur kan man ta del av den genom bifogade ( oftast dolda) tidningsurklipp, anteckningar eller speciella Ex Libris. Jag lyckades efter många om och men få tag på ett exemplar av Pantelejmon Romanovs roman ”Tre par silkesstrumpor” (Tidens förlag, 1931) och det blev en lånebok från den stora skånska lärdomsstaden, ett mycket läst och mycket slitet band - den främre pärmen har alldeles försvunnit. Jo, den här romanen har haft många läsare genom åren men nu har den hamnat i glömskans stora mörker, sorgligt nog. På bokens titelblad finns ett Ex Libris med den förste ägarens namn: Benkt-Åke Benktsson och så minns jag den i dubbel bemärkelse store skådespelaren som spelade både i Ingmar Bergman-filmer och Edvard Persson dito. Jag måste anta att han hade en omfattande boksamling och det finns nog en hel del kvar av den i Universitetsbibliotekets dolda vrår. Till ”Tre par silkesstrumpor” lär jag få anledning att återkomma men redan efter att ha avverkat de första hundra sidorna undrar jag hur författaren lyckades överleva i sitt hemland.


Benkt-Åke Benktsson

3 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

mina egna böcker är och förblir anonyma, böcker cirkulerar, köper en hel del begagnat,

Ivo Holmqvist sa...

Benkt-Åke Benktsson hade en omfattande samling masker från olika håll i världen som fyllde de flesta väggarna hemma hos honom, minns jag från något reportage, kanske var det i Vecko-Journalen. Ja, han var en stor skådespelare, och tungviktig. Ett av grevens hjärtlösa skämt med den stackars Jeppe på berget är en låtsashängning. När pjäsen sattes upp på Malmö stadsteater 1953 (var det i Ingmar Bergmans regi?) spelade Benkt-Åke Benktsson titelrollen. Statisterna fick slita för att få upp honom i galgen. Det gjorde ett stort intryck på mig som storögd nioåring, och varaktigt: jag kan fortfarande se scenen framför mig.

Ingrid sa...

Ivo Holmqvist: Benkt-Åke Benktssons masker minns jag från en utställning i Lund på 1950-talet. ( jag var bara ett litet barn då) men de gjorde ett djupt intryck.