" Jag är Irland"- det kunde varit en alternativ titel på den franske journalisten och författaren Sorj Chalandons roman "Mon traître"- "My Traitor" i engelsk översättning.
Det här är berättelsen om den franske fiolbyggaren Antoine och hans möte med Irlands historia. Året är 1977- Antoine reser till Belfast och dras otäckt snabbt in i de våldsamheter som ägde rum där under den tiden. Han blir god vän med Jim O'Leary- som är medlem i en av Belfastbrigaderna (IRA). Via Jim träffar Antoine också den man som ska bli huvudpersonen i romanen- Tyrone Meehan- en av de ledande IRA-männen - nyss utsläppt från Long Kesh efter ett längre fängelsestraff.
Antoine är den sanne idealisten- han är ung, naiv och kan inte värja sig från sina egna romantiska griller. Han läser om påskupproret- han grips av en helig vrede och så blir även han en del av motståndskampen.
"My traitor" är en mycket obehaglig bok- och jag är lite kluven till den. Som bäst tycker jag Chalandon är när han skildrar "den vanliga" befolkningens utsatthet- marscherna, terrorn, fattigdomen. Jag själv värjer mig för berättarens överdrivet romantiska hållning till allt det hemska som hände i Nord-Irland under nära 30 år. Han skriver inte så mycket om att det ofta var helt oskyldiga människor som fick sätta livet till i alla dessa mängder av bombattentat som ägde rum.
År 1994 deklarerade IRA plötsligt att de skulle lägga ner vapnen. Så småningom kommer det nu fram att Tyrone Meehan har varit spion för engelsmännen. En angivare. Sedan 1981. Han grips av IRA och förhörs- lämnar Nord-Irland för att bosätta sig i Killybegs (som ligger i Donegal, alltså i republiken Irland). För en angivare brukar slutet bara bli ett- så också i detta fallet.
Bokens efterord ger en del förklaringar- vi får då veta Tyrone Meehans verkliga identitet och vi får svar på frågan varför Chalandon inte skrivit helt dokumentärt i stället för att som nu "fiktivisera" handlingen till stora delar.
"Denis Donaldson was executed on 4 April 2006, while I was writing the story of Tyrone Meehan. Killed with a hunting weapon in the small family cottage where he was hiding. I never saw him again. He never answered my question. So I asked Antoine to do that for me. To cross the border. To see Tyrone, his friend, his traitor, just before he dies. To knock on his door and go in. He did that. They met face to face in a damp cottage. They sat on either side of a small table, a piping hot cup of tea in their hands. There was a fire in the hearth. It was dark. They talked. And I was there. I was there." (från bokens efterord).
Mise Éire:
Sine mé ná an Chailleach Bhéarra.
Mór mo ghlóir:
Mé a rug Cú Chulainn cróga.
Mór mo náire:
Mo chlann féin a dhíol a máthair.
Mór mo phian:
Bithnaimhde do mo shíorchiapadh.
Mór mo bhrón:
D'éag an dream inar chuireas dóchas.
Mise Éire:
Uaigní mé ná an Chailleach Bhéarra.
Patrick Pearse
Engelsk översättning (anonym).
I am Ireland:I am older than the old woman* of Beare.
Great my glory:I who bore Cuchulainn, the brave.
Great my shame:My own children who sold their mother.
Great my pain:My irreconcilable enemy who harrasses me continually...
Great my sorrowThat crowd, in whom I placed my trust, died.
I am Ireland:I am lonelier than the old woman* of Beare.
(En havremjölsvit labrador.....fotot är lånat- mitt husdjur är av rasen golden retriever och han är lite mera gulvit i tonen...)
