Jag vill läsa "Det eviga leendet"

Jag har bläddrat och läst i "Lovtal över svenska romaner" av Olle Holmberg. Jag stannade till vid essän om "Det eviga leendet"-en kortroman av Pär Lagerkvist som kom ut första gången år 1920. Inledningsorden som citeras av Holmberg griper tag: " Det var en gång några döda, de satt samman någonstans i mörkret, var visste de inte, kanske ingenstans, de satt och pratade för att få evigheten till att gå".

-

1920... första världskriget var över- otaliga liv hade släckts ut på slagfälten och i skyttegravarna- som om inte dödsängelns marsch därmed var lång nog fortsatte den med spanska sjukan. Jag kan lätt föreställa mig den undergångsstämning som måste ha rått i framför allt Europa under den här epoken. Vart tog alla dessa döda vägen? Nog är det förståeligt att den frågan ställdes och att man så gärna ville tro att de fanns någonstans- bortom regnbågen kanske.... Under den här tiden fick religionen ett verkligt uppsving, spiritismen likaså.

-

I Lagerkvists roman kastar sig en grubblande man ner i en kvarndamm. Han (och alla andra döda) får träffa Gud- ställa frågor om vad som är meningen med världen, livet, skapelsen, människorna- Gud svarar då att "han inte har menat något märkvärdigt; han är en enkel man och han har bara gjort som han har kunnat". (Lagerkvist har gjort Gud till en vedhuggare).

-

Holmberg kallar boken "ett oändlighetsblått fält i den svenska romanlitteraturens intarsia".

-

och jag vill så gärna läsa.....

Lovtal över svenska romaner

Jag har bokhyllor lite varstans i huset- och i morse råkade jag av en händelse "ramla" över den här boken när jag slogs med en hårtork :-) (jag vann). Olle Holmberg (1893-1974) var en mycket produktiv författare.

-

"Olle Holmberg disputerade 1922 vid Lunds universitet på avhandlingen "C.J.L. Almqvist. Från Amorina till Colombine". Där var han också professor i litteraturhistoria 1937-1959. 1936 blev han medlem i Samfundet De Nio och var åren 1932-1937 medlem av Svenska Akademins Nobelinstitut. Han arbetade också som recensent, framför allt i Dagens Nyheter (1925-1965). Bland hans övriga verk kan nämnas en biografi om Leopold i fem volymer och skrifter om Stagnelius och Viktor Rydbergs lyrik och "Inbillningens värld" (1927-1930). "Sverige - en modell" från 1933 visar på Holmbergs kraftiga avståndstagande från nazismen. " länk till källan HÄR.

-

"Lovtalet" är på cirka 150 sidor, utgivet av Albert Bonniers förlag år 1957. Det är alltid intressant att fundera över vilka som är de "stora" svenska romanerna . Olle Holmberg skriver om ett knappt tjugotal. Här finns kända verk som "Det går an" av C.J.L. Almqvist, "Röda rummet" av Strindberg och Selma Lagerlöf blir representerad med två verk: "En herrgårdssägen" och "Charlotte Löwensköld." Där finns "Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg, "Folke Filbyter" av Verner von Heidenstam , "Raskens "av Vilhelm Moberg och "Clownen Jac" av Hjalmar Bergman.... och så några till.

-

Jag dras till kapitlet om "Doktor Glas"... så här skriver Olle Holmberg:

-

" År 1905 var ett händelserikt år-som man numera säger- tidsmedvetna skulle inte gärna skriva böcker utan att åtminstone indirekt foga in något om unionsbrottet och de krav på ökad självbesinning som det kunde tänkas ställas på oss. Om det står ingenting i Doktor Glas men boken blev ändå läst. De som var i läsåldern då den kom ut läste den, men man har inte upphört att läsa den. Man tror sig vara färdig med den, plockar ner den från hyllan för att lukta, ta smakprov, och slutar med att läsa den en gång till."--- "Klockorna i Jakob ringer sin Söderbergska melodi genom boken".... Holmberg avslutar genom att konstatera att Doktor Glas är något av den "romantiska ironiens lek" och "En smula leende men ännu mera melankoliskt har Hjalmar Söderberg på en felfri prosa beskrivit den."

-

Nog längtar man att läsa om "Doktor Glas"?