Nikolaj Ljeskov (1831-1895)
I hyllan för antikvariska böcker (i bibliotekets foajé) hittade jag en bok ur serien "Tidens ryska klassiker". Ett fynd för bara fem kronor- och givetvis nappade jag åt mig den här lilla volymen i ett huj.
Tidens ryska klassiker gavs ut under cirka 20 år med start strax efter andra världskriget- det hann bli ett fyrtiotal böcker innan det hela tog slut (men det kom nya utgåvor av en del av böckerna vid senare tillfällen).
Nikolaj Ljeskov fick utstå mycken nedgörande kritik under sin levnad- först i slutet av 1920-talet kom de första svenska översättningarna. Han ansågs ojämn som författare och svår att tolka till annat språk. Berättarkonsten behärskade han dock till fulländning om man får tro Nils Åke Nilsson som har skrivit det innehållsrika förordet. Nu ska jag läsa om Katarina Ismajlova - eller Lady Macbeth från Mtsenskguvernementet,
I brevlådan hittade jag "Spring Torrents" (Vårströmmar) av Ivan Turgenev. Turgenev skrev den här romanen mot slutet av sitt liv och den har en stark självbiografisk prägel. Det handlar om en ung man och hur han får betala dyrt för att han låter känslorna styra förståndet. Romantisk kärlek har ofta ett högt pris och de rosafärgade glasögonen förblir oftast inte rosa så särskilt länge.
4 kommentarer:
Det skulle jag också ha gjort!
De är så fina de där böckerna. Synd att de inte ges ut längre.
Jag jar köpt (igen) fem böcker av Ljeskov på tyska språk ett år sedan. Inte alla gamla översättningar är "för gammal" - mina Ljeskov-utgåvor är 45-60 år gammal, men underbart att läsa. Thomas Mann skrev en bra essay om Ljeskow, tror jag, men det är en av många böckerna som jag har inte längre och måste också köpa igen.
Klemperer: Han är verkligen en underbar författare, Ljeskov. Man kunde önska sig flera nyutgåvor.
Skicka en kommentar