söndag 4 juli 2010

Båten av Nam Le


Det var lång kö på den här... jag tror att jag har väntat i över tre månader- och jodå- det var värt all min längtan ....
-
Han är så ung ( i varje fall i mina ögon) Nam Le- född 1979- och ändå kan han skriva på det här viset (djupt och så kunnigt, erfaret). Det är otroligt. I en annan recension läser jag att Nam Le inspirerats av bland andra William Faulkner som hävdade att författarens uppgift var att skriva om de gamla sanningarna : "kärlek, vördnad, medlidande, stolthet, barmhärtighet och offervilja". Det är också titeln på den första novellen i samlingen (av sammanlagt sju).
-
Det som står ut bland novellerna är de skilda miljöerna- och de helt skilda temana. Det är en mycket spännande - elektrifierande blandning. Det går inte att rusa fram med läsningen- det funkar helt enkelt inte. Jag fick stanna till flera gånger och ibland läsa om för att vara säker på att greppa så mycket som möjligt.
-
Vi tas med till Vietnam och Song My - till Cartagena i Colombia- Iran- Hiroshima.... en vidrig flyktingbåt i kinesiska sjön.... Australien.... Det är en geografisk, kulturell och även historisk resa Le Nam för oss med på. Intet verkar vara honom främmande.
-
Själv blir jag mest berörd av novell nummer ett- den som handlar om förhållandet mellan far och son - och Vietnam och USA. Song My- Saigons fall - och så utvandringen till en annan värld- sonen som skriver (i stället för att vara advokat som oftast är mera lukrativt)- fadern som kommer på besök.... en slags förståelse... Faulkners alla sanningar kommer fram i den här berättelsen som inte går att glömma.
-
" I det långsamma ljuset tittade jag bort, ner mot floden. Den höll på att frysa och skimrade i stora buktande blåsor. Där vattnet fortfarande rörde sig var det svart och tvinnat. Och det slog mig då hur det tar timmar, ibland dagar, för ytan på en flod att frysa till is- att i sin hud innesluta den perfekta, kristallklara världen- och hur den världen kan slås sönder av en enda liten sten som släpps ner som en ensam stavelse."
-
Flera av novellerna är otäcka, gastkramande intill sista meningen. "Cartagena" till exempel som handlar om en ung pojke (tonåring) som blivit värvad av den Colombianska "maffian"- han är "sicario"- yrkesmördare. Nu väntar han på sitt straff för att han vägrat att utföra en order.
-
Novellen "Hiroshima" .... stämningen i Japan under andra världskriget... känslorna... och så till slut kommer B-29:an och vi vet vad den är lastad med.....
-
Nam Le kommer säkerligen att bli ett stort författarnamn med tiden.

Inga kommentarer: