Tecknens Rike av Cecilia Lindqvist (kom ut år 1989) och Barry Kemps 100 Hieroglyfer är två verkligt gedigna och intressanta böcker.
Både kinesiskan och hieroglyferna är bildspråk. Kinesiskan är i högsta grad ett levande språk medan hieroglyferna "dog ut" (bara lösningen av hieroglyfernas gåta är fascinerande läsning i sig).
Cecilia Lindqvists bok torde vara mycket välbekant för många men Barry Kemps "100 hieroglyfer" vill jag gärna ge lite mera uppmärksamhet.
Här hämtar jag lite information från bokens baksida: "Egyptiernas hieroglyfer är nyckeln till hela deras världsbild, deras syn på tillvarons cykliska natur, deras samhällssystem, matvanor, kultur och mytologi."
Så här beskriver Kemp det 66:e tecknet hieroglyfen för att älska.
"Ordet "att älska" representeras av en enkel trähacka. Begreppet omfattade ett lika brett spektrum av känslor som dess svenska motsvarighet. Gudarna älskade kungen och sanningen, och föräldrarna älskade sina barn. En människa älskade livet (men hatade döden), och det fanns platser som själen älskade (eller åtrådde). Från Nya riket har vi fått en mängd sång-eller diktsamlingar på temat romantik och i dessa uttrycker ordet tydligt passion:
"Jag hålls fast av den jag älskar; din kärlek möter allena min; låt mig aldrig skiljas från skönheten din."
För vart och ett av de 100 tecknen som beskrivs i boken få man en fyllig och fascinerande tolkning (med historia) och även en bild av hieroglyfen i fråga. Detta är en bok som absolut bör läsas långsamt- ett tecken lite då och då för att verkligen kunna komma underfund med den gåtfulla Egyptiska kulturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar