Att resa med Ryszard Kapuscinski

är ett oändligt äventyr. Igår läste jag ut "Reporterns självporträtt" och jag noterar till min glädje i efterordet att en bok om Kapuscinski och hans barndomsstad Pinsk är på gång. (Pinsk ligger numera i Vitryssland).

-

Reporterns självporträtt är en samling lösryckta texter från intervjuer och samtal med författaren. De har delats in i fem teman (resande, journalistik, skrivande, efter succéen och medier).

-

Kapuscinskis stora intresse är det vi kallar "tredje världen"- och det var mestadels dit hans resor styrdes genom åren. Han skrev om krig men han drömde hela tiden om fred. Alla hans böcker, enligt honom själv, var oavslutade- han blev alltid störd av olika revolter i Afrika.

-

Kapuscinski reste med kamera men utan bandspelare. Han antecknade för övrigt mycket lite. God journalistik är också, enligt Kapuscinski, att inte bara skildra händelsen som sådan utan även att ge en förklaring till dess uppkomst- och- det här tycker jag är viktigt: "Den riktige reportern bor inte på Hilton, han sover där huvudpersonerna i hans reportage sover, han äter och dricker detsamma som de. Bara på det sättet uppstår en redbar text."

-

"Jag har alltid haft en och samma filosofi: att ha så många böcker som möjligt." (Kapuscinski om boksamlande).

-

I kapitlet om Media uttrycker Kapuscinski sina farhågor över dagens ytliga journalistik. "Vi måste tränga djupare ner till orsakerna- "Man måste ner i flodens djup". Vi, (medborgare i västvärlden) blir mycket lätt manipulerade genom de "sovrade" nyheter som vräks över oss i snuttifierad form. Just kapitlet om medierna tycker jag är extra tänkvärt. De stora nyhetsförmedlarna tävlar om plats- och centraliseringen är en stor fara- ägarkoncentrationen....

-

Den sanna journalistiken har en riktning, enligt Kapuscinski- de största journalisterna för honom är Mark Twain, Ernest Hemingway och Gabriel Garcia Marquez- "var och en av dem kämpade/kämpar för någonting."

-

"Reporterns självporträtt" känns som en mycket viktig och angelägen bok. Hade jag varit lärare skulle mina elever fått studera och debattera Kapuscinskis tankar och idéer. Själv kommer jag att sortera om i min bokhylla- Ryszard Kapuscinski är värd ett hyllplan för sig själv.

Lycka är

att mitt ibland alla chick-lit-böcker (och allehanda dåliga deckare - och jag läser gärna deckare men inte ALLA typer) hitta en bok av Ryszard Kapuscinski. Jag trycker boken till mig och känner på den- den är liten och behändig i formatet också- med "inbyggt bokmärke". Perfekt att ta med sig på en resa eller bara som pendlingslitteratur. (Och om det var någon som kände till resandets konst så var det Kapuscinski).

-

"Reporterns självporträtt" kommer jag att läsa lite grann som Kapuscinskis testamente och det känns oerhört sorgligt att hans penna inte längre antecknar och skriver.

-

Är inte detta lockande, så säg....

-

" Jag är född i Polesien. Jag är egentligen en människa utan rötter. Från min lilla födelsestad, Pinsk, började jag vandringen. Som barn vandrade jag kriget igenom. Vi var ständigt på flykt: först i Pinsk över till den tyska sidan, sedan flydde vi för tyskarna. Jag började mitt vandrande när jag var sju år gammal, och vandrar gör jag än idag." (1992)