Kommandörens dötre av Jonas Lie

Jonas Lie (1833-1908).

Jag hittade en vackert inbunden bok i mina hyllor - Kommandörens dötre av Jonas Lie. Den här romanen är från 1886 och det handlar om kvinnor som blir kvästa och som får se sina drömmar nedtrampade i gruset. Det är sorglig läsning och bitvis verkligen ilskeframkallande för det är ju inte så där väldigt länge sedan samhället fungerade på just det här viset.

Marthe och Cecilie växer upp i ett välbärgat hem och modern (framför allt) har stora förväntningar på deras framtid - att de ska göra goda giften är mycket viktigt. Fru kommendörskan satsar för fullt med baler och vackra kläder. Här sparas inte på pengarna. Älsklingsbarnet, sonen Karsten, håller ett vakande öga på sina systrar och han ser sig samtidigt om efter en riktigt rik hustru (han och modern har redan satt ögonen på Wally Wenckel "en ren guldklump" enligt "kommandörinden"..)

Ytlighet och pengar sätts upp mot drömmar, djupare värden och en meningsfylld tillvaro. Cecilie och Marthe förälskar sig (givetvis) i fel män och det får de betala dyrt för. Speciellt Marthe.

Jag tycker porträttet av Cecilie är den stora behållningen i romanen- här har Lie målat fram en självständigt tänkande kvinna som med tiden skaffar sig en rejäl portion skinn på näsan och det blir också hon som blir den verkliga överlevaren i denna låtsasvärld.

Jag antar att flera av Jonas Lies romaner finns att läsa på nätet- (jag har inte kollat)- vill man läsa i pappersform får man bege sig till de  bibliotek som har dem kvar i lager eller anlita antikvariat. (Familien på Gilje finns dock i nya utgåvor och i olika översättningar).

En norsk madame Bovary

Ungdomsporträtt av Jonas Lie


Jag har läst ut "Naar sol gaar ned" av Jonas Lie- en så kallad äktenskapsroman med dystra och tragiska toner. Jag tänkte lite på Flauberts "Madame Bovary" för fru Stefanie (som har en av de kvinnliga huvudrollerna) har många drag av den missnöjda och flärdfulla Emma Bovary.

Romanen ses mycket genom "bedstefars" ögon, farfadern i familjen som bor på undantag hos sin son och hans familj. Bedstefar iakttar och funderar- han ser tillbaka på sitt eget liv och med de erfarenheter han har förvärvat förstår han mer än någon annan i familjen. Barnen (tre till antalet) har också sina aningar om att Gunnar och Stefanie Grunths äktenskap inte är lyckligt och att det är på väg mot en katastrof. Det vilar en undergångsstämning över den här berättelsen från de allra första sidorna och så accelererar det undan för undan.

Stefanie söker lyckan i dyra kläder, resor till storstaden och i pianospel- och så i sin älskare Wingaard. Gunnar Grunth (han är läkare och flitigt anlitad) ser inget - eller snarare han vill inte se. Till slut kommer han dock till insikt och kort därefter slutar allt i stor tragedi.

Men- det finns hopp. Dottern Terna har funnit en man som verkar passa henne och på de sista sidorna får man vara med om bröllopet och så slutar allt i bedstefars funderingar.

"Han, - den gamle mand, - syntes, han paa det sidste havde gjort den ene Opdagelse, vundet det ene syn efter det andet i dette--
-- I rullegardinet gulnede endnu et sluknende sidste Solskjaer, og bedstefars öienlaag holdt paa at glippe og falde til...
   De skimrede frem diss dybe, kjaerlige öine, som saa ofte havde hvilt tungsindig paa ham med de forgjemte baevende spörgsmaal; - de var nu trygge rolige, fortrolige...
   Der svaevede som en fugl naer over ham med vingen-"

Jonas Lie skriver mycket intensivt och med psykologisk finess- aldrig att det blir tråkigt och ointressant. "Naar sol gaar ned" kom ut år 1895 och jag är övertygad om att den blev flitigt läst på sin tid. Det exemplar jag har är en del i "Samlade vaerker" (hela 14 band).. Det känns som om Jonas Lie borde återupptäckas. (Jag tror att den senaste svenska översättningen av boken är från 1911).

Ett bortglömt mästerverk

Det finns en hel del som tycker så om Jonas Lies roman "Familjen på Gilje" från år 1883. Jonas Lie är en norsk författare (1833-1908) och idag finns det inte mycket kvar av hans verk på våra bibliotek. Den senaste utgåvan är från 1978 (och det är just Familjen på Gilje som det då är frågan om). Man kan förmodligen läsa en äldre version av boken på nätet men för mig är det aldrig samma sak att läsa på en dataskärm som att hålla den "riktiga" produkten i handen. Jag är och förblir en pappersbokskonsument och enbart en sådan.

I våras fick jag en stor mängd äldre böcker som hade tillhört min moster- ett hem skulle säljas och böckerna var på "fel" språk (danska och norska) - jag anmälde mig genast som intressent och nu läser jag undan för undan i dessa gamla rariteter- när inspirationen faller på. Just nu är det Jonas Lies tur och jag har hittat "Naar sol gaar ned" från 1895 - min utgåva är från 1904 (Gyldendals förlag i "Kjöbenhavn").

Lie skriver överraskande modernt och jag konstaterar att vissa människotyper befolkar för evigt denna värld- till exempel "fru Stefanie" (en av huvudpersonerna i boken) som idag kunde ha platsat i vilken Hollywoodfrusåpa som helst. Modegalen och ytlig- åtminstone så som hon har framträtt hittills på sidorna. (Jag läser med stor iver men jag har en hel del kvar att konsumera).

Jodå, det blir säkert mer läst av Jonas Lie och "Familjen på Gilje" ska jag leta efter (i pappersutgåva- så klart!).