Au revoir Strasbourg

La Maison des tanneurs i Strasbourg (foto: Jonathan Martz)

Jag hoppas verkligen på ett återseende med denna vackra gamla stad. Jag längtar redan tillbaks.

Varje år möts vi, min franska väninna och jag, någonstans i Europa. I år blev det Strasbourg som hyste oss under ett par dagar och nätter. För mig var det premiär för just detta resmål och resan tog sin lilla tid eftersom det inte finns direktflyg dit från Köpenhamn. Hemresan blev dessutom betydligt mera spännande än jag hade tänkt mig- planet från Strasbourg blev försenat och med byte på jättelika Schiphol i Amsterdam (försök att " kuta ifatt" ett plan på 20 minuter där...) var det precis att jag hann med som en av de allra sista passagerarna att knö mig ombord. Jag tror inte att jag hämtade andan förrän vi landade på Kastrup.

General Kléber (1753-1800) (lånat foto) statyn restes år 1840 men plockades ner under den tyska ockupationen för att åter komma på plats år 1945.

Nu är jag alltså välbehållen i hemmet igen och med många intryck och minnen rikare. Med endast ett litet handbagage kunde jag tyvärr inte köpa några böcker annars fanns det gott om frestelser för den läshungrige runt Place Kléber där många av stadens bokhandlare håller till. (Stora fina affärer dessutom med massor att välja bland).

Gott om läsinspiration fick jag och jag antecknade flitigt- så blir det till att beställa via nätet så småningom.

Litterära promenader i Strasbourg är en mycket trevlig och lättläst bok (som jag har beställt)- här kan man  läsa om alla de kända (och mindre kända) personer med litterär anknytning som bott eller bara kortvarigt vistats i Strasbourg. Gutenberg (han som uppfann boktryckarkonsten) har en mycket stark anknytning till staden och man kan nog säga att det var just i Strasbourg som boktryckarna fick sin vagga.

Den här boken bläddrade jag länge i och den är lättsam och fint illustrerad- ord som är omöjliga eller åtminstone mycket svåra att översätta är temat och författarinnan, Ella Frances Sanders, har plockat från många olika språk.

Författaren och illustratörenTomi Ungerer har fått ett helt museum för sina verk  (där tillbringade vi några timmar) och hans böcker har ofta en speciell och lite elak udd. "No kiss for mother" är visserligen en barnbok men av den typ som även vuxna kan uppskatta (jag uppskattar den i alla fall).

Nu väntar jag bara på dunsarna i brevlådan så att jag kan få sätta ögonen i mina "upptäckter".