Idag är jag mycket glad att jag hann se utställningen ” Dansk guldålder” på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Det var i slutet av november förra året och om pandemier anade vi ingenting. Boken om utställningen köpte jag tack och lov trots format och tyngd- men jag har vanan inne vad gäller att släpa på böcker och dessutom är det inte så många steg att gå från muséet till Nørreports station. Nu kan jag se och läsa om dessa fantastiska konstverk så mycket jag önskar.
Den danska guldåldern anses infalla mellan 1814 och 1864- ungefär. Slaget på Redden, bombningen av Köpenhamn (1807) och så förlusten av Norge- det var ingen bra början på det nya seklet för Danmark. Ett visst lugn inträdde sedan innan nästa krig 1848, ett krig som Danmark gick segrande ur - men så kom den stora katastrofen 1864 och Danmark krympte ihop till en lilleputstat. Men- under femtio år skapades underbar konst ; porträtt, landskapsbilder, historiemålningar...
På tavlan ovan ser man drygt en handfull danska konstnärer och man anar ett blådisigt italienskt landskap bakom gallerverket. Hunden på sin stol ser nöjd och ” avkopplad” ut. Året var 1837 och inga orosmoln syntes ännu på himlen.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar