Målningen ovan är från 1800-talets allra sista år. Då kunde man kanske fortfarande drömma dessa romantiska scener. Snart nog slogs idyllen sönder.
Miljontals människor skulle mista livet i vansinnet och lika många blev förstörda till kropp och själ. Just nu läser jag Jeanne MacKenzies "The Children of the Souls" som handlar om en skara unga aristokrater - familjernas hopp för framtiden- som for iväg till skyttegravarna för att aldrig mera komma igen. En del av "The Lost Generation". "A happy youth and a blighted manhood.".
4 kommentarer:
obegripligt, människan är det dummaste djuret (har du lust att titta på dagens text, översättning av hebreiska av Samuel Agnon... kan översättaren verkligen skriva sån svenska?)
Hannele: Ja, människan verkar gilla att såga av den gren hon sitter på och ingenting lär hon sig av historien. Jag ska kommentera Heymans översättning hos dig.
(tack för kommentaren... jag kan inte riktigt släppa Samuel Agnon, han har väl försvunnit, hittade dock en bok på biblioteket i Göteborg)
Hannele: Jag letade efter Agnon på kommunens bibliotek (fyra stycken). Allt är bortgallrat. Det kan man ju tycka är väldigt synd.
Skicka en kommentar