Disturbing the Peace av Richard Yates

"Disturbing the Peace" är en otäck roman. Jag har svårt att läsa vissa sidor- det handlar om en man som förlorar sitt fotfäste och som till slut blir offer för sig själv- det är det bästa sättet jag kan uttrycka det på.
-
John Wilder är i yngre medelåldern, framgångsrik försäljare med tillgiven hustru och en tio-årig son. Han har allt, kan man tycka. Men missnöjet växer sig starkt- och han tappar intresset för det som är hans liv. Boken börjar mycket dramatiskt med Johns första nervösa sammanbrott som leder till intagning på det hemska Bellevue Hospital. Det är fruktansvärda interiörer som skildras.
-
Efter några dagar på sluten avdelning skrivs John ut men det är bara början på problemen- vi får följa hans oroliga och slingrande väg genom några år av stigande förtvivlan, instängdhetskänslor, illusioner, lögner och så slutligen sönderfall.
-
"Disturbing the Peace" blev den sista i raden för mig av Yates romaner (nu återstår bara ett par novellsamlingar och så ska jag läsa hans biografi också- sist av allt- för en gångs skull känns det som om jag har den rätta ordningen på saker och ting).
-
"Disturbing the Peace" är en mycket obehaglig berättelse - men stark och omvälvande.
-
"She knew her next question would be a difficult one, but she decided to ask it anyway. She might never be in California again; she might never see him again. She had to wait for a swelling in her throat to go down before she could trust her voice. "John", she said, "have you made any plans or- you know- given ant thought to what you might do when you leave here?"
He looked puzzled, as if she had asked him a riddle. "Leave here?", he said.
That is when an orderly came out and announced that visiting hour was over."
-
Jag ska sätta mig ner och fundera på Yates romaner- de har alla berört mig djupt men vissa kändes "mera" än andra. En sak är säker- Yates förtjänar mera uppmärksamhet som författare och jag hoppas verkligen att flera av hans böcker kommer ut i svensk översättning- det är fint att det finns två (Revolutionary Road och Easter Parade)- men det får inte stanna vid dessa.