Vilka böcker vill du ta med dig till en öde ö?

Jag har inte funderat så mycket över det men jag vet att Yeats samlade dikter skulle var ett absolut måste (och säkert Andrew Marvells samlade också). Lyrik med andra ord.

Vill man få lite tips om vad man kan läsa i "splendid isolation" kan man skaffa Markus Gassers "Das Buch der Bücher für die Insel". (Man får läsa på tyska).

Jag har "bläddrat" i det som finns att bläddra i via nätbokhandeln och konstaterar att Gasser väljer många klassiker (så klart)- men bland klassikerna smyger sig också andra verk in- och nog kan man hämta läsinspiration från den här boken. Jag skriver upp titeln så får vi se om det blir ett inköp så småningom.

Kvinnoliv- Ingeborg Drewitz

Få böcker har jag haft så stor glädje av som Jürgen Serkes "Frauen schreiben". Det är en ypperlig antologi- rikligt illustrerad och med fina intervjuer av många tyska författarinnor. Idag är väl tyvärr en del av dem rejält bortglömda.

Ingeborg Drewitz hör kanske till en av dem. Jag läste hennes mest kända roman förra året, den enda för övrigt som finns i svensk översättning. Jag citerar från mitt inlägg i april 2011.

"Nuet var i går"- en absolut läsvärd berättelse om kvinnoliv från 20-tal till sent 70-tal. "Vem har ägt sitt eget liv- och på vems bekostnad? " de frågorna ställer författarinnan i boken. Jag citerar: " Varje kvinna är Jag och Vi på en gång. Ingen kvinna kan säga: Jag tänker ,alltså är jag till, därför att varje kvinna också alltid är den med de utbredda armarna och i sina sysslor erfar att hon är till".

Ingeborg Drewitz (1923-1986) fick genomleva och genomlida mycket under sitt tämligen korta liv- inflationen, faderns arbetslöshet, fattigdom i Berlin, nazismen, de allierades bombangrepp och så det slutliga sönderfallet av det tyska riket. Hennes hela livstema var kvinnlig emancipation. Tre döttrar fick hon- och hon var noga med att uppfostra dem till självständiga kvinnor. Ingeborg Drewitz var själv en kvinna som "kunde allt som kvinnor måste kunna."

"Nuet var igår" är en utvecklingsroman som sträcker sig från 1923 fram till 1978.

Nyfiken på.... Angelika Overath

Född 1957 i Karlsruhe-författare, journalist. Flerfaldigt prisbelönad och mycket produktiv. Inte översatt till svenska (ännu?). Hon har nyligen kommit ut med romanen "Alle Farben des Schnees"en poetisk berättelse om en liten by i Schweiz (som jag hoppas få tag på snart).

Den här boken är från 2008- givetvis kunde jag inte motstå den... hundar och författare- en "litterär historia" om kända författare och deras hundar. Här har Angelika Overath en medförfattare: Manfred Koch. Jag får nog vänta en vecka eller två på mitt exemplar (som är lagom begagnat). Bara omslaget gör ju att man vill ha boken....

Prisbelönad tysk

Jag har gett mig sjutton på att läsa den här boken på originalspråket- ett måste idag eftersom den inte ännu finns översatt till vare sig svenska eller engelska. Peter Wawerzinek har fått både Ingeborg-Bachmann-priset och "Publikum-priset" för sin "Rabenliebe".
-
Margareta Flygt har recenserat här.

"Wir sind nichts; was wir suchen ist alles." (Hölderlin)

Det förflutna är aldrig förflutet

Sture Packalén ägnar ett par sidor i sin bok åt författarinnan Tanja Dückers (född 1968) och hennes roman "Himmelskörper" (Himlakropp) från 2003 (Dückers har inte översatts till svenska vad jag kan se). Ämnet i boken är fördrivningen från de gamla tyska områdena i öst- och Dückers har tre kvinnor ur tre olika generationer som huvudpersoner i sin berättelse. Allt börjar en vinterdag år 1945- en familj på flykt från Königsberg lyckas komma ombord på fartyget Wilhelm Gustloff. En mirakulös räddning så- men till priset av svåra samvetskval. (Allt är taget från Packaléns sammanfattning av boken.)
-
Dückers ger, enligt Packalén, en ny syn på det förflutna och nyskapande och ansvarstagande är ord som används i författarpresentationen.

Dückers kan man nog bara läsa på originalspråket- det ser inte ut som om hennes böcker blivit översatta till engelska heller. Jag blir i vilket fall som helst intresserad av denna författarinna.