Ingen skugga må falla över nutida porträttfotografer men för lite mer än 100 år sedan var det förenat med mycket hantverk att framställa vackra porträtt. (Retuschering (till exempel) skedde för hand och det tog sin tid). Man framkallade på glasplåtar (de var sköra och tunga att hantera).
Fotot ovan är taget någon gång i slutet på 1800-talet och hos fotograf Anders Wiklund som hade ateljé på Gustaf Adolfs Torg 8/Arsenalsgatan 8). Han måste ha varit en av de mera kända fotograferna på sin tid för jag kan se att han belönats med åtskilliga medaljer för sina arbeten. Fotot av den unga kvinnan ovan är mycket vackert fångat även om det har härjats av tidens tand (men sådant kan man ju fixa till via diverse program i datorn numera). Jag tycker mycket om den här bilden- en vacker kvinna med en något drömmande blick- nästa lika ljuv som en bokmärkesängel ser hon ut att vara....
F. Andersson (F. står för Frans) hette den här unge mannen (iförd tidstypisk fadermördare). Fotot är taget hos en av Malmös mest kända fotografer vid förra seklets början- Axel Sjöberg. Axel Sjöberg var född 1865 i Södertälje och han utbildade sig till fotograf i Stockholm. Till Malmö kom han år 1896 och han hade sin ateljé på Stortorget. Så småningom blev han också "Kgl Hovfotograf". Sjöberg var en mycket flitig fotograf och på Malmö muséer har man cirka 100 000 av hans bilder i lager. Här kan man läsa mera om fotograf Sjöberg.
Henning Andersson (1880-1961) for till Dresden för att lära sig trädgårdsmästaryrket. Till sin fästmö i Danmark skickade han det här porträttet- taget i Franz Ziebigs fotoateljé på Schandauerstrasse 1 i Dresden-Striesen. Zieibig hade sin ateljé här mellan 1893 och 1905.
Striesen är en av Dresdens stadsdelar och vid början av 1900-talet hade den här orten säkert en tämligen lantlig prägel. Så småningom kom Henning att driva trädgårdsmästerier både i Kviberg och i Västra Tunhem.
"Wer sein Leben will genießen, nimmt sein Bett und zieht nach Strießen". (Fast det tror jag inte att Henning hade hört talas om).
